Den ryska invasionen av Ukraina har haft stora ekonomiska konsekvenser för världsekonomin, bland annat som en följd av högre priser på energi, livsmedel och råvaror. Mötet i Norge gav de nordiska finansministrarna en möjlighet att utbyta erfarenheter om vilka åtgärder respektive land har vidtagit och planerar att vidta som en följd av kriget.

Det ekonomiska läget är utmanande för alla nordiska länder, men finanspolitiken er på väg mot en normalisering efter återstarten av ekonomin efter pandemin. Samtidigt sätter kriget i Ukraina ny press på offentliga budgetar. Kriget leder bland annat till ett behov för att avsätta mer resurser till försvaret, både i år och kommande år, och detsamma gäller för flyktingmottagningen. Det har konsekvenser för finanspolitiken både på kortare och längre sikt.

På mötet diskuterade ministrarna utmaningen med att balansera den strama arbetsmarknaden och den höga inflationen i relation till ökade försvarsutgifter och krav på kompensation för stigande priser.

Statens roll under särskilda omständigheter

Finansministrarna diskuterade också statens roll gällande ekonomisk kompensation under särskilda omständigheter. Den problemställningen har blivit högaktuell i kölvattnet av coronapandemin och även som en följd av kriget i Ukraina.

Ministrarna diskuterade bland annat hur staten ska bemöta krav på ekonomisk kompensation i kristider från bland annat privata aktörer. Utmaningarna är gemensamma för de nordiska länderna och ministrarna fick på mötet tillfälle att utbyta erfarenheter kring hur man hanterar stora samhällsekonomiska utmaningar i kristider.

Också klimatfrågan var uppe till diskussion på mötet. En viktig fråga i det sammanhanget är hur de nordiska finansdepartementen kan bidra till en både klimatmässig och ekonomisk hållbar utveckling genom att integrera insatsen mot klimatförändringarna i ekonomisk politik.