Islands regeringschef har inte samma politiska tyngdpunkt som Tysklands, men Katrín har varit en globalt synlig figur på samma sätt som Finlands statsminister Sanna Marin och Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern. Alla tre är progressiva unga kvinnor som anses företräda framtidens trender.

Katrín är inte socialdemokrat till skillnad från Marin och Ardern. Hon är inte heller partiledare för Islands största parti, trots att hon har varit statsminister i fyra år. Hennes parti Vänsterpartiet De Gröna (VG) hade fått 15,9 procent av rösterna och 11 mandat i valet 2017. Nu fick VG 12,6 procent och 8 mandat. Efter att ha tappat tre mandat hör Katrín och hennes parti till valets största förlorare.

Islands regeringskoalition har bestått av de tre största partierna mellan 2017 och 2021. Det största partiet 2017, och också nu, är konservativa Självständighetspartiet som leds av finansminister Bjarni Benediktsson som var Katríns kortvariga företrädare som statsminister 2017, den kortvarigaste statsministern i Islands historia. Självständighetspartiet behåller alla sina 16 mandat med 24,4 procent av rösterna. Bjarnis farfars bror hette också Bjarni Benediktsson och var Självständighetspartiets ledare 1961–1970 samt statsminister 1963–1970. Bjarni den äldre omkom i en tragisk eldsvåda 1970 när Bjarni den yngre var en liten bebis.

Maktförhållandena inom regeringskoalitionen ändrades nu dramatiskt i och med att Framstegspartiet korades till valets största segrare. Sigurður Ingi Jóhannsson har också varit statsminister och nu tog han sitt liberala parti, som är ett av de gamla nordiska agrarpartierna, förbi Vänsterpartiet De Gröna. Framstegspartiet fick 17,3 procent av rösterna och fick 13 mandat istället för 8 år 2017. I och med deras valseger har regeringskoalitionen en större majoritet än tidigare, men det hittillsvarande statsministerpartiet VG har försvagats betydligt.

Nu gäller det för den regerande koalitionen att komma överens om en gemensam statsministerkandidat. President Guðni Th. Jóhannesson har meddelat att han ska vänta på besked från den avgående regeringen om de vill fortsätta och sedan se vilket parti som får uppdraget som regeringsbildare.

Den stora nyheten efter lördagens rösträkning var den kvinnliga majoriteten som såg ut att bli verklighet medan rösträkningen fortskred. Alltinget såg ut att få 33 kvinnliga ledamöter av 63 möjliga. Söndagens nyhet var att en omräkning visade att det blir 30 kvinnor av 63, alltså ingen majoritet. Valet 2017 resulterade i 24 kvinnor bland de invalda, vilket innebär att kvinnorna gick klart framåt i år.

Socialdemokratiska Samlingsfronten hade höga förhoppningar inför valet men slutade med 6 mandat och 9,9 procent av rösterna. Man tappade ett mandat och har lika många mandat som populistiska Folkets parti med 8,8 procent och Piratpartiet med 8,6 procent. Folkets parti, som leds av Inga Sæland, har en säregen profil. Dels lyfter man fram mänskliga rättigheter som de funktionshindrades situation, dels är man emot invandring.

EU-vänliga Viðreisn fick fem mandat med 8,3 procent av rösterna och Centerpartiet tre mandat med 5,4 procent. Centerpartiet leds av tidigare statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (SDG) som har tidigare lett Framstegspartiet men fick avgå på grund av en skandal och startade ett eget centerparti. Panamadokumenten avslöjade nämligen år 2016 att SDG hade undanhållit tillgångar i skatteparadis. Socialistpartiet fick 4,1 procent av rösterna men inga mandat.