Numera är korten inte bara blandade utan även utdelade till spelarna runt bordet. De flesta höga trumfen gick till den socialdemokratiske spelföraren Olaf Scholz. Men även unionspartierna CDU/CSU är inte helt chanslösa i satsningen om regeringsmakten i Berlin.

Trafikljuskoalition

Drygt 60 miljoner valberättigade  har i söndags lagt sina röster. Resultatet är både entydigt och oklart. Säkert är att SPD gjorde ett otippat comeback. Så sent som i maj log många observatörer över partiets ambitioner att leda en ny tysk regering.

Till och med partiordföranden Saskia Esken var under en tid nära att ifrågasätta om SPD överhuvudtaget behöver en kanslerkandidat. Partiet låg då i alla mätningar nästintill fastlåsta kring 15 procent.

Efter söndagens resultaträkning for de tyska socialdemokraterna däremot ut som fågel Fenix ur askan. Partiet ökade från 20,5 till aktuellt 25,8 procent och ligger därmed före CDU/CSU som förlorade 8,8 till numera 24,1 procent av väljarkåren.

De aritmetiskt bättre oddsen ligger numera i händerna på Olaf Scholz. Som valsegrare kommer han att sondera för chansen att bilda en så kallad trafikljuskoalition tillsammans med De gröna och det “gula” FDP.

I gårdagens TV-debatter reste miljöpartiet krav om att bilda en “klimatregering”. Inom SPD kommer den agendan knappast att bemötas med motstånd. Även finans- och socialpolitiskt ligger rött och grönt på en kurs som möjliggör snabba kompromisser.

Svårare kan det däremot bli med det snarare marknadsliberala FDP. Men även i det avseendet anser Olaf Scholz att man i tänkbara förhandlingar kan lyckas med ett brobygge.

På väg till Jamaica?

Oklart är fortfarande om de kristdemokratiska systerpartierna efter den sextonåriga Merkel-eran måste nöja sig med en ny ovan roll som på oppositionsbänkarna i förbundsdagen.

Faktum är att även CDU:s partichef Armin Laschet gör anspråk på att bilda en koalition under sin ledning.

Redan under valkvällen vädjade han om att bilda en “framtidskoalition” med offerter främst till miljöpartiets klimatpolitiska program.

Förutsättningen för den politiska optionen är emellertid att både De gröna och det liberala partiet FDP ger sitt stöd för en kristdemokratisk kanslerkandidat. I den tyska färgsymboliken kallas ett motsvarande samspel Jamaica-koalition.

Att det näststörsta partiet utser regeringschef har tidigare förekommit vid två tillfällen i den tyska historien och gynnade då SPD-kanslerer Willy Brandt och Helmut Schmidt.

Bündnis 90/Die Grünen kommer att rankas trea i parlamentet. Partiets 14,8 procent innebär ett ovanligt högt skutt på närmast nio procent. Resultatet bör  jämföras med 2017 års val då De gröna slutade som minsta oppositionsparti. Ändå tolkas vinsterna samtidigt som en tillbakagång. Anledningen är att den gröna kanslerkandidaten Annalena Baerbock under försommarens opinionsmätningar närmast ansågs att vara på väg till att bli Tysklands andra kvinnliga regeringschef.

Vid sidan av miljöpartiet kommer även FDP att spela en avgörande roll i pokern om koalitionsbildningen. Liberalernas 11,5 procent (+ 0,8%) kan i de kommande förhandlingarna antingen kröna Olaf Scholz eller Armin Laschet till kansler.

Trepartiregering

Att en ny tysk regering sammansätts av företrädare för både De gröna och FDP är det enda som man för närvarande ser i den politiska dimman. Tyskland får därmed för första gången en regering som består av fler än två partier.

Hotbilden om en röd-grön-röd mittenvänsterallians som främst CDU/CSU frammålade under valrörelsen är inte längre aktuellt eftersom mandaten för vänsterpartiet Die Linke inte räcker för motsvarande överläggningar.

Inget parti kommer dessutom att ta upp förhandlingar med AfD. Det högernationalistiska partiet minskade med 2,3 till 10,3 procent och förlorar statusen som största oppositionsgrupp i förbundsdagen.

Delstatsvalen

Den aktuella lägesrapporten om gårdagens val kan kompletteras med ytterligare socialdemokratiska valsegrar i två delstatsval som sammanföll med omröstningen till förbundsdagen.

I den nordtyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern (1,6 miljoner invånare) vann SPD en jordskredsseger på nästan 40 procent. Därmed bekräftas ministerpresidenten Manuela Schleswig som nu kan välja koalitionspartner mellan CDU, De gröna och Die Linke.

Inte lika strålande landvinningar men ändå en seger för SPD innebär omröstningen i Berlin (3,7 miljoner invånare). För den socialdemokratiska kandidaten Franziska Giffey räcker 21,4 procent för en fortsatt socialdemokratiskt ledd delstatsregering.