Lipponen hänvisade till Kalevi Sorsa i sitt tal och underströk att man ska lämna ett uppdrag “så länge man förstår” att göra det, så som Sorsa hade formulerat det när han hade tackat för sig i egenskap av SDP:s långvariga partiordförande.

– Vi har haft stora framgångar, sade Lipponen som hänvisade bland annat till tidigareläggningen av svenskundervisningen till årskurs 6. Samtidigt beklagade han att beslutet tunnade ut timresurser på högstadiet.

– Svenska Nu är en etablerad och respekterad aktör inom utbildningsfältet, konstaterade Lipponen stolt.

Han nämnde att Mikael Hiltunen hade deltagit i ett språkseminarium på Island och att Finlands statliga bidrag till nätverket har höjts till samma nivå som Sveriges bidrag. Han tackade också för det finansiella stödet från aktörer i Svenskfinland.

– Det är viktigt att kunna sänka tröskeln när det gäller att uttrycka sig på svenska, betonade han som ett viktigt mål.

Lipponen talade också om det nordiska arvet och tvåspråkigheten i Finlands nationella identitet.

– Hanaholmen har utvecklats till en ledande nordisk institution och Hanaholmen personifieras av Gunvor Kronman, konstaterade Lipponen om Hanaholmens vd. Lipponen avtackades med Hanaholmen-medaljen som har formgivits av Kauko Räsänen.

Paavo Lipponen avtackades som delegationsordförande för Svenska Nu med Hanaholmen-medaljen och blommor av Gunvor Kronman och Mikael Hiltunen. (Foto: Topi Lappalainen)

ABL intervjuade både den avgående och tillträdande ordföranden för nätverkets delegation. Först ut var SDP:s tidigare partiordförande, fd statsminister och fd talman Paavo Lipponen.

– Jag har fått mycket ut av uppdraget. Det viktigaste har varit att främja svenska språkets ställning i skolan och öka förståelsen för hur viktigt det är tala svenska. Kanske även språkklimatet har blivit lite bättre. Det kan vara många orsaker till det men jag tror att det systematiska arbetet har burit frukt.

Lipponen påpekade att också skolelevernas föräldrar har spelat en viktig roll.

– Det har varit viktigt att utveckla metoden för svenskundervisning, att man kan sänka tröskeln att uttala sig på svenska. Att våga tala är ett problem med alla språk.

Lipponen berättar om att ha fått den första kontakten till Svenskfinland i elvaårsåldern. De nordiska kontakternas betydelse för hans arbete inom partiet har varit väldigt stor.

– Det blev många dagar årligen i Sverige, man kan säga flera veckor. Jag besökte också regelbundet andra nordiska länder, och hela Europa.

Som ung partifunktionär hade Lipponen hand om SDP:s internationella kontakter och menar att SDP var det mest västorienterade partiet i Finland på 1970-talet, något som Henrik Meinander missar i sin bok om Kalevi Sorsa.

Lipponen ser på svenskan som en del av Finlands västliga orientering och talar gärna om Norden i ett större europeiskt sammanhang.

– Det ser bättre ut också med tanke på den allmänna internationella utvecklingen. Jag tror att man upplever nordiskt samarbete som ännu viktigare än förr.

Lipponen betonar de nordiska kontakternas betydelse i både Nato- och EU-sammanhang.

– Sverige och Danmark står utanför EMU, varför Norden har mindre inflytande inom EU än vad man kunde ha, påpekar han, samtidigt som han betonar hur viktigt det är med Nordens starka roll i internationella sammanhang.

Minna Arve utsågs till delegationsordförande för nätverket Svenska Nu den 12 september 2022. (Foto: Topi Lappalainen)

Lipponens efterträdare Minna Arve är borgmästare i Åbo och Samlingspartiets fd partisekreterare.

– Jag är väldigt motiverad och glad att jag blev tillfrågad. Nu börjar det här stora ansvaret efter Paavo Lipponen.

Arve understryker att nätverket är väldigt viktigt.

– Jag är ganska inspirerad, fortsätter hon.

Tvåspråkigheten i Åbo är viktig för henne och hon vill också understryka betydelsen av stadens svenskspråkiga historia.

– Svenskan är en del av Åbos historia. Naturligtvis har vi anknytningar till Sverige från århundradens tid men också alla svenska institutioner är viktiga. Många institutioner har kommit till Finland via Åbo och varit svenskspråkiga. Svenskan har en stark ställning i staden som inte bara handlar om att räkna hur många svenskspråkiga vi har.

Arve betonar dels svenskans historiska betydelse, dels svenskans samtida betydelse för Åbo. En viktig institution för henne är Åbo Svenska Teater.

– Programmet är alltid bra där, säger Arve och konstaterar att hon besöker kulturevenemang alltid när hon hinner.

Arve är av den åsikten att kunskaper i svenska hjälper att hålla svenskan levande i Finland men är också till nytta för den finskspråkiga befolkningen.