Det har blivit kutym i finländsk politik under senare år att efter riksdagsvalet blir det största partiets ledare talman, såtillvida hen inte är minister i den avgående regeringen. Syftet är att underlätta regeringsbildningen. Sedan avstår det största partiet från talmansposten när talmannen har blivit utsedd till statsminister.

Senast när Samlingspartiet var det största partiet efter riksdagsvalet år 2011, var Jyrki Katainen redan finansminister i den avgående regeringen. Därför utsågs Ben Zyskowicz till talman och han var talman i mindre än två månader tills regeringen Katainen bildades. Sedan avstod Samlingspartiet från talmansposten till Socialdemokraterna i och med att SDP var det näst största regeringspartiet.

Senaste gången någon annan än en företrädare för det största partiet har valts till talman i det talmansval som förrättats strax efter riksdagsvalet var år 1987. Då utsågs Samlingspartiets ordförande Ilkka Suominen till talman, tills regeringsbildningen var över och Samlingspartiet överlät sedan talmansposten till Socialdemokraterna. Annars skulle det förfarandet ha motsvarat nuvarande praxis, men Samlingspartiet var riksdagens näst största parti efter valet 1987 och SDP var det största partiet.

I den första blåröda regeringen 1987-1991 var Samlingspartiets Harri Holkeri statsminister och partiets ordförande Suominen handels- och industriminister. Utgången i regeringsförhandlingarna berodde på den aktiva roll president Mauno Koivisto spelade i regeringsbildningen. Presidentens roll har blivit mindre central sedan dess.

Petteri Orpo valdes till talman med 188 röster. Fem riksdagsledamöter protesterade genom att rösta på någon annan. Juho Eerola (Sannfinländarna), Tarja Filatov (SDP), Timo Heinonen (Samlingspartiet), Kai Mykkänen (Samlingspartiet) och Sinuhe Wallinheimo (Samlingspartiet) fick var sin röst. Det är rätt typiskt att de som protesterar röstar i själva talmansvalet antingen på de kandidater som förväntas bli valda till vice talman, i detta falla Eerola och Filatov, eller på övriga riksdagsledamöter från det största partiet.

Juho Eerola från Sannfinländarna valdes till förste vice talman med 189 röster. Tre ledamöter röstade på en annan riksdagsledamot från Sannfinländarna. Laura Huhtasaari, Juha Mäenpää och Mauri Peltokangas fick var sin röst.

Tarja Filatov från SDP valdes till andre vice talman med 159 röster. Åtta riksdagsledamöter fick var sin röst och det valet förrättades dessutom två gånger, eftersom en röst hade försvunnit i den första omröstningen. Det visade sig att en riksdagsledamot hade i misstag tagit med sig en lapp som inte var en röstningssedel och passerade urnan utan att rösta. Ett sådant förfarande tolkas inte som en blankröst utan i detta fall ledde det till att hela proceduren togs om.