Gästen för avsnittet är miljöråd och en av Finlands huvudförhandlare för konventionen för biologisk mångfald Marina von Weissenberg.

– Den biologiska mångfalden betyder egentligen allt det liv vi har på denna planet, förklarar von Weissenberg.

Om skyddsområden påpekar hon att det är viktigt vad som sker utanför dem också, medan många tror att det endast handlar om skyddsområden.

– Avskogningen har fortsatt trots att vi vill annorlunda, kommenterar von Weissenberg och menar att situationen gällande biologisk mångfald inte är väldigt ljus globalt sett.

– Vi kommer att dra upp nya mål och handlingsplan för hur vi ska tackla den här situationen, berättar hon och betonar att den vetenskapliga kunskapen har ökat markant.

– Det finns konsensus, man är samstämmig över vad som här orsakerna för det här, kommenterar hon den vetenskapliga synen på saken.

– Vi måste tackla klimatförändringen ur den biologiska mångfaldens synpunkt, den största sänkan är naturen.

Enligt von Weissenberg går det att vara mycket mer precis i målsättningarna.

Hon säger att det finns 21 stycken åtgärder som det gäller att ta.

– Vi talar om arter, livsmiljöer, vad det här innebär för ursprungsbefolkningen och de unga och kvinnor och barn, förklarar hon. Företagsvärlden är inte att förglömma och företagen har faktiskt krävt klara åtgärder och mål.

Miljöråd Marina von Weissenberg arbetar med biologisk mångfald och ekosystemtjänster. (Foto: Miljöministeriet)

Rebecca Åkers undrar om Finlands och FN:s strategi gäller de största bovarna som skövlar regnskogen.

– Finns det mycket som EU borde göra eller är den största skulden i Asien och Sydamerika? undrar Åkers.

– Vi har väldigt intensivt nyttjat vår egen livsmiljö, svarar von Weissenberg och betonar att Europa måste restaurera mycket mera för att livsmiljön ska bli rikare.

– Brasilien har varit en föregångare, påpekar hon när det gäller den historiska rollen som landet har spelat i kampen för biologisk mångfald. Tyvärr har inte längre naturen varit ett självändamål för Brasilien sedan högerpresidenten Jair Bolsonaro kom till makten.

Marina von Weissenberg efterlyser strukturella förändringar i samhället. Hon menar att man måste bli av med slit och släng-mentaliteten och återvinna. Det är viktigt med konsumtionsvanor och den cirkulära ekonomin.

– Kunskapen är av den kalibern att det inte går att gömma undan att vi behöver mycket starkare åtgärder.

Enligt von Weissenberg finns det EU-direktiv som är väldigt välskrivna som vi inte implementerar.

– Minst 30 procent av jordklotets mark- och havsområden måste skyddas, konstaterar hon.

En stor fråga när det gäller att skydda och restaurera mark- och havsområden är varifrån finansieringen kommer. Massiva investeringar behövs.

– Det handlar om att göra många saker rätt i Norden och också i världen, säger Jacob Storbjörk. Enligt honom finns det ett politiskt tryck att ta de här frågorna på allvar.

– Folk har sympatier, kommenterar Åkers och menar att snöiga vintrar i framtiden är något som många kan hålla med om.

– Men här på landsbygden tänker man, klart att den här bonden ska kunna använda de här bekämpningsmedlen, fortsätter Åkers.

Marina von Weissenberg understryker att vi behöver våra skogar och mera blandskog behövs.

– Vi är väldigt bra på hur vår lagstiftning är i fråga om markanvändningen och planeringen, fortsätter hon om läget i Finland.

Hon påpekar att Finland använder minst bekämningsmedel i EU men man kan inte bara se på frågan i förhållande till andra länder utan det avgörande ska vara hur insjöarna ser ut och hur övergödningen ser ut.

– Ett nytt restaureringsprogram har börjat väldigt bra. Alla kommuner behöver och kan göra sitt, kommenterar von Weissenberg.

– Skolorna och ungdomarna är medvetna om den här krisen på ett annat sätt, påpekar hon dessutom.

Åkers anser att bland vissa i den äldre generationen i kommunalpolitiken saknas det medvetenhet om vad det handlar om.

– Det är svårt att sätta sig in i. Det borde finnas olika typer av konsulenter som sätter det i perfekta ordalag, fortsätter Åkers.

Marina von Weissenberg säger att det är väldigt konkret när det gäller pollinerarna och fiskbeståndet. Jägarna har dessutom vaknat till att fågelbeståndet har minskat.

Hon berömmer Nordiska ministerrådets deklaration om biologisk mångfald som kort och koncis.

– EU:s biodiversitetsstrategi måste vi också fullfölja, påpekar hon.

När det gäller Natura 2000 understryker von Weissenberg att det har lyft värde för marken som är nära Natura 2000, speciellt för rekreation.

– Det är ett brand för Finland som är känt för sin miljö. Det är viktigt för turismen.

Åkers undrar hur mycket det har blivit identitetspolitik kring det hela.

– Är du jägare, fiskare eller bonde, borde det vara din nummer ett prioritet att naturen mår bra. Ändå har det blivit gröna värderingar mot lantbruksvärderingar och det finns en ovilja att förstå varandra.

Att det finns stora skillnader när det gäller jordbruket i Finland och till exempel Argentina är något som von Weissenberg vill lyfta fram.

– Vi har skyddsområden kring våra jordbruksområden. Det är annorlunda när det gäller stora monokulturer i USA, Argentina eller Brasilien.

– Argentina alltid pinar EU med att ni alltid subventionerar ert jordbruk så att våra produkter inte kan komma in i EU, kommenterar von Weissenberg. Kriget i Ukraina har ändå gjort det klart att det är viktigt att kunna vara självförsörjande och kunna ha ett eget jordbruk här.

Att naturen har utarmats och fortsätter att utarmas är enligt von Weissenberg klart. Därför gäller det att kunna prioritera rätt.

– Det är viktigt i alla de här frågorna att samla brett stöd, säger Storbjörk som betonar att lösningarna måste vara begripliga och genomförbara.

– Artskyddsförordningen i Sverige har inte den bästa grunden för att lyckas. Det blir svårt för skogägarna att namnge varje enskild domherre.

– Det handlar om vad som är skäligt, håller von Weissenberg med. Hon uttrycker en oro för att många yngre saknar kunskaper när det gäller växter och djur.

– Är vi så alienerade från naturen att vi köper mjölken men vet inte att den kommer från en ko mera, undrar von Weissenberg.

– Det man förstår på nära håll vill man värna om, säger Storbjörk.

– Jag skulle inte vara i den här branschen utan min fantastiska biologi- och geografilärare, kommenterar von Weissenberg.

Storbjörk efterlyser andra konkreta tips på individnivå förutom att man ska konsumera hållbart.

– Odla hemma lite grödor, tomater, sallad, dill, säger von Weissenberg. Det är viktigt med återvinning och kompost.

– Det är en stor diskussion om hur vi får protein i oss. Borde vi minska på köttätande? Det gäller att använd inhemsk fisk, strömming och sik som vi kan bra äta och det är väldigt hälsosamt. När det gäller den mentala hälsan, är naturen ett av de bästa hälsomedlen i det avseendet, fortsätter von Weissenberg.

– Jag är en väldigt passionerad fritidsfiskare själv, säger Åkers som talar varmt för att återställa forsar och se till att det finns fisktrappor.

– Man kan utöka fiskbestånden som har minskat väldigt mycket och se till att vi har gäddor och abborrar och mörtar i framtiden, poängterar Åkers.