Finlands Svenska Socialdemokraters ordförande Dimitri Qvintus mötte Nina Suomalainen från Samlingspartiet och sittande riksdagsledamot Mikko Kärnä från Centern.

Diskussionen inleddes av riksdagens talman och tidigare statsminister Matti Vanhanen (C).

– En av följderna av kriget mellan Ryssland och Ukraina är att inflationen stigit snabbt till tio procent. I USA har redan den första banken fått stänga och risken är stor att liknande fall inträffar annanstans också, varnade Vanhanen och tillade att den säkerhetspolitiska situationen har långt gående effekter även om tyngdpunkten vilar på hur Ukraina klarar av Rysslands attack.

Matti Vanhanen inleder den säkerhetspolitiska diskussionen. Riksdagskandidaterna i Helsingfors valkrets Nina Suomalainen (Samlingspartiet), Mikko Kärnä (Centern) och Dimitri Qvintus (SDP) sitter längst fram och lyssnar. (Foto: Simon Bergman)

Som ett exempel på krigets inverkan i Finland nämnde Vanhanen folkopinionen om ett Natomedlemskap som skiftade till fördel för den militära alliansen snart efter att Ryssland attackerade Ukraina.

– Politikernas reaktion var helt i linje med medborgarnas. Rysslands oberäknelighet gjorde att man beslutade att söka maximalt stöd där det erbjöds. Det kommer att ha en historisk inverkan på vår stormaktspolitik. Natomedlemskapet är i samma storleksklass som vår självständighet, sade han.
Vanhanen påminde också om att när riksdagen beslutade att Finland ska gå med i Nato var det fråga om en irreversibel överenskommelse.

Han ser det som viktigt att Finland visar sig vara ett land som det är tryggt att investera i och som tar vara på sig själv men har Nato som backup. Om konflikter mellan stormakter eskalerar får Finland inte behandlas bara som en buffertzon.

Riksdagens talman Vanhanen ser det som viktigt att Finland visar sig vara ett land som det är tryggt att investera i och som tar vara på sig själv men har Nato som backup. (Foto: Simon Bergman)

En viktig fråga Vanhanen tog upp är att Finland måste vara beredd att definiera om sin relation till sin östra granne i något skede.

– På 1920-30-talet var våra kontakter till Sovjetunionen tunna, vilket gjorde att vi inte riktigt visste vad som pågick där. Vi får inte göra om samma misstag, sade han.

Viktigt tänka på grannförhållanden och försörjningssäkerheten

Panelen inleddes med en introduktion av panelisterna.

Nina Suomalainen är expert på internationell krishantering. Hon har bland annat arbetat som operationschef för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) på Balkan och i krigsförbrytarutredningar i Genève.

Mikko Kärnä är sittande riksdagsledamot för Centern och beskrev sig i introduktionen som representant för ”extremcentern”.

Dimitri Qvintus är ordförande för Finlands Svenska Socialdemokrater och har bland annat arbetat som specialmedarbetare för olika SDP-politiker.

Qvintus frågade i egenskap av diskussionledare vilka tankar Vanhanens tal hade väckt hos de andra.

– Den starka kopplingen mellan finansiella ärenden och säkerhet, svarade Suomalainen och nämnde vikten av självständighet i energiresursfrågor och beroendet av Kina som exempel.

Kärnä spann vidare på samma tråd.

– Försörjningssäkerheten är mycket viktig, sade han och kommenterade Kina genom att påpeka att landets inställning till Taiwan är hotfull.

Kärnä tycker att vi väntade för länge för att se om Ryssland skulle utvecklas till en fungerande demokrati. Nu är han rädd för att vi ska upprepa samma misstag vi gjorde med Ryssland med Kina.

Qvintus instämde långt med de andra panelisterna och påpekade att coronakrisen visade att vi i Europa inte fullständigt lyckats förbereda oss på krisen utan att vi ännu måste jobba på att minska beroendet av andra. Han tog också fasta på det Vanhanen sade om Finlands relation österut.

– När gränsen mellan Finland och Ryssland blir en gräns mellan Ryssland och Nato måste vi fundera på hurdan interaktion vi kan ha med vår granne.

Qvintus påpekade också att säkerhet inte bara handlar om militärt försvar.

– Klimatförändringen kan inte bekämpas utan de största staterna i världen, sade han.

Kandidaterna önskar Finland tar en aktiv roll med nordisk profil inom Nato

Alla de tre panelisterna var eniga om att det var rätt beslut att gå med i Nato. Kärnä och Suomalainen uttryckte att de gärna skulle ha sett att Finland hade gått med redan tidigare.

– Finland ska sträva efter att bli det Natovänligaste landet i alliansen och vara aktiv inom det nordiska blocket, sade Kärnä.

Han skulle välkoma internationella Natobaser på finsk mark men påpekar att alla finska garnisoner tillhör Nato när vi väl gått med.

– Finland ska sträva efter att bli det Natovänligaste landet i alliansen, sade riksdagsledamot Mikko Kärnä från Centern. (Foto: Simon Bergman)

Qvintus underströk särskilt vikten av nordiskt samarbete.

– Varje gång Finland har velat närma sig väst har det skett via Norden, sade han.

Han liknar de nordiska länderna vid en fyrarummare med kök där alla rummen ingår i samma lägenhet men man vid behov kan sätta hake på dörren. Finlands ställning inom Nato tycker han bäst definieras av vår nationella särart men också av vår roll som en del av den nordiska gemenskapen.

Suomalainen tog upp Östersjöns strategiska läge för såväl oss nordbor som Ryssland, Baltikum och Polen.

– Det bästa skulle vara att vi gick med i Nato tillsammans med Sverige men om Turkiet inte godkänner Sveriges medlemskap går Finland med ändå.

Hon påpekade också att Gotland är sårbart eftersom ön befinner sig relativt nära det ryska Kaliningrad.

Krishantering och EU-diskussion

Inte överraskande dominerade Nato den säkerhetspolitiska diskussionen. Nina Suomalainen tog fram att Finlands internationella relationer också är annat än Natoprocessen.

– Finland är en stark aktör inom krishantering såväl på den militära som den civila sidan, sade hon.

Så länge kriget i Ukraina pågår ser hon det emellertid inte som möjligt att tala om fred. I stället funderar hon på om FN eller någon annan internationell instans kunde övervaka vapenvilan.

– Finland är en stark aktör inom krishantering såväl på den militära som den civila sidan, sade riksdagskandidat Nina Suomalainen från Samlingspartiet. (Foto: Simon Bergman)

Kärnä sade att han håller regelbunden kontakt med ukrainare och att Ryssland måste dra sig ur landet för att det ska bli slut på kriget.

– Det handlar inte bara om Ukraina. Ukraina strider för hela Europas frihet, sade han.

Qvintus instämde med de andra panelisterna.

Mot slutet av panelen kom det en fråga från publiken angående EU:s roll.

Qvintus svarade att han hoppas på en öppnare diskussion om EU. Han berättade också att han sagt rakt ut till Timo Soini att Soini lyckades kväva diskussionen om EU i Finland.

– Finland skulle dra nytta av en EU-diskussion. Om EU inte är med om att skapa spelreglerna så skapar USA och Kina dem, sade han.

De andra panelisterna höll med om att EU behövs. Kärnä ansåg att man kunde förbättra beslutsfattandet inom unionen genom att ta det närmare folket och Suomalainen påminde om att ingen annan än finländare driver Finlands intresse.