Hennes beslut var redan väntat. Hon utnämndes av SPD-kansler Olaf Scholz under regeringsbildningen i slutet av 2021.

Lambrecht ansågs som en kompetent jurist med förmågan att verka för en reform av försvarsministeriets diverse strukturella brister.

Kruxet var dock att hon bara drygt två månader senare toppade ett departement som på grund av det ryska anfallskriget mot Ukraina ställdes inför nya hårdare krav. I ett vägledande tal i förbundsdagen hade Olaf Scholz talat om en ”Zeitenwende” – en tidsomvändning – för den tyska försvarspolitiken.

Lambrecht lyckades dock aldrig leva upp till dessa nya ambitioner i kris- och krigslägen. Redan hennes första insats att sända omkring 5 000 militärhjälmar som stöd för det krigsdrabbade landet bemöttes med irritationer både i Tyskland och bland Nato-alliansens partner.

Den blygsamma åtgärden matchade dåligt den nya tidsandan att organisera säkerhet mot Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vidare kritiserades hon för bristande kunskaper om arméens arbetssätt samt en attityd som fick henne att framstå som distanserad och ointresserad av militära frågor.

Den mediala bilden om henne förmörkades ytterligare genom företeelser som att ta med sonen på en helikopterflygning i tjänst till den populära semesterön Sylt där det knappast ryms en större arméförläggning.

Christine Lambrecht 2008. (Foto: Armin Kübelbeck/Wikimedia Commons)

Måttet var tydligen rågat när Christine Lambrecht under nyårsnatten spelade in ett floskelaktigt anförande om Ukrainakriget med tydliga bakgrundsljud av smällare och raketer. Videon publicerades sedan på hennes (privata) Instagram-account och uppfattades allmänt som en smaklös tabbe.

Efter de olyckliga och pinsamma PR-framträdandena i kombination med kritik på undermålig handligskraft i umgänget med militära frågor var måttet rågat och hennes korta karriär i försvarsdepartementet slut.

Inte minst på grund av det härjande krigsläget i Ukraina blev sökandet efter en efterträdare kortvarig. Något överraskande kommer inrikesministern i delstaten Niedersachsen Boris Pistorius att ta över försvarsministerposten efter Christine Lambrecht.

Olaf Scholz snabba beslut rubbar därmed den egentligen utlovade balansen mellan män och kvinnor i det tyska regeringskabinettet.

Pistorius fick förtur inför den tidigare tippade SPD-politikern Eva Högl som därmet fortsätter sitt ämbete som förbundsdagens ombudskvinna inom försvaret.

Till den tilltänkte försvarsministerns meriter hör enligt regeringstalespersonen Steffen Hebestreit i synnerhet hans beslutsamhet och en årslång expertisstatus i säkerhetspolitiken.

Det första känsliga ämnet som den nye departementschefen tvingas att axla är trycket på den tyska regeringen att även leverera det tunga pansarfordonet Leoparad tilI Ukraina.

Detta brådskande ämne kommer tveklöst att stå högst på agendan under Natokonferensen senare i veckan på fredag.

I mötet på USA-förläggningen i tyska Ramstein deltar både länder med och utan medlemstatus inom försvarsalliansen. Avsikten är att samordna stödet för Ukraina.

Olaf Scholz policy har i det avseendet tidigare alltid präglats av en snarare återhållsam hållning. Något som han under flera mediala utspel ämnade undvika är krigets upptrappning. Det som styrde honom var farhågor om att en leverans på allt tyngre vapen kan överskrida en slags imaginär röd linje för Putins militära hänsynslöshet.