Skinnaris budskap var att det gäller att satsa på ungdomen och att det inte finns råd att genomföra sådana nedskärningar som drabbar ungdomen efter valet, med tanke på hur de unga redan har drabbats av följderna av coronaviruspandemin.

De sex målsättningarna är satsningen på skolorna, hobbygaranti, en förnyelse av ungdomsgarantin, fungerande service när det gäller mental hälsa, ett tidigt ingripande i problemen och chansen till en ny början.

Med det sistnämnda avses att ungdomar som har gjort sig skyldiga till brott bär sitt ansvar men samtidigt ska få tillräckligt med stöd så att de finner vägen ut ur den brottsliga verksamheten.

– Vi har inte råd med nedskärningar på en miljard euro från social- och hälsovården som Samlingspartiet har föreslagit. Däremot måste vi satsa till exempel på service för de unga efter svåra år, konstaterar Skinnari.

SDP vill utöka hobbygarantin till alla kommuner och skolor samt till andra stadiets utbildning. Målet är att varje barn har en möjlighet till minst en kostnadsfri hobby.

– Vi måste få omständigheterna för motion i skick i hela Finland, så att det blir så lätt som möjligt för ungdomar att idka hobbyer. Det är en fråga för hela samhället att ungdomar mår bra, säger Skinnari.

En viktig målsättning för SDP är att man tar kraftigare itu med mentala problem som gäller barn och unga. Sju dagars vårdgaranti ska nå alla med mentala problem, så att man kan få vård inom en vecka i hela landet. Det gäller att ha ett servicenät som når ungdomarna där de annars också befinner sig.

– Utbildningssystemet i Finland når alla barn och unga. Därför är skolorna den bästa platsen att främja deras välmående. Under den kommande valperioden måste man se till att resurserna är tillräckliga och försäkra sig om att man får individuellt stöd för lärande på alla utbildningsstadier, konstaterar Skinnari.

Pandemisituationen accentuerade sådana problem som ensamhet, ojämlikhet, mentala problem och skillnader i inlärningsresultaten. Dessa påverkar hela livet för ungdomarna.

– Man talar regelbundet om barn och unga och deras problem och speciellt i valtider. Det är viktigt att tala om problemen, men saker som gäller ungdomar är också mycket annat. Det är ledsamt och fel, om diskussionen om de ungas välmående gäller bara brottsstatistiken, säger Skinnari.

Ungdomsförbundets ordförande Pinja Perholehto menar att synen på situationen är densamma i både moderpartiet och hos Socialdemokratisk ungdom.

– Vi har förberett ett liknande papper för en tid sedan. Det var trevligt att se det här pappret för att grunderna är likadana, kommenterade Perholehto.

När det gäller skolvärlden betonar Perholehto grundskolans betydelse.

– De ungdomar som faller bort har som främsta problem att de inte alls går i skolan och det syns speciellt om vi talar om ungdomskriminaliteten. Med de ungdomar som är verkligen utslagna börjar problemen med frånvaro från skolan. Det här är inte något som lärarna borde tackla, utan det borde börja i hemmen och i familjerna. Det handlar om kultur och attityder. Hur mycket värdesätter man det att barnet eller ungdomen ska verkligen fås att gå i skola? Därför skulle jag betona lite mer service som riktas till familjerna, rådgivning, service som riktas direkt till hemmen, socialtjänster. Där finns det en del att utveckla och förstärka.

En annan sak som Perholehto vill lyfta fram var digitaliseringen.

– Läskunnigheten är vad som oroar mig mest. Här syns något liknande som när man tänker på motion. Det är ofta mer lockande för de unga att välja telefonen framför en bok eller att sparka boll ute på gården. En orsak till att man har satsat på digitaliseringen har varit för att spara pengar i kommunerna, man har inga fysiska övningsböcker för att man inte har råd med dem.

Perholehto vill ha en undersökning om digitaliseringens effekter. Hon menar att medan digitaliseringen har sina förtjänster, passar den inte alla.

När det gäller mental hälsa, Perholehto menar att under senare år har man mest talat om terapigarantin fast ungdomar har andra behov också.

– Det finns ungdomar med mentala problem som inte ännu har diagnosticerats och det finns de som behöver starkare stöd från specialsjukvården, påpekar Perholehto.

Enligt Perholehto gäller det att minska behovet av terapin genom förebyggande åtgärder. Hon var nöjd med att partiet vill ingripa i problemen i ett tidigt skede.

Perholehto understryker vikten av att det finns tillräckligt med psykologer, eftersom de kan hjälpa barn och unga redan innan det finns behov av att specialsjukvården ingriper.

Skinnari påminner att allt ansvar inte faller på nästa regering. Till exempel har många kommuner under åren genomfört nedskärningar i utbildningen.

ABL frågar Skinnari hur aktivt man jämför med situationen i det övriga Norden.

– Det är jätteviktigt att jämföra. Till exempel Islandsmodellen, vi var där med Maarit Feldt-Ranta och Erkki Tuomioja och vi tog många element från Island, hobbygarantin. Danmark är jättespännande till exempel när det gäller arbetsmarknaden.

Skinnari betonar också betydelsen av Stefan Löfvén som förebild när det gäller ungdomsgarantin. Att ha Norden som jämförelsepunkt är viktigt, inte bara när det gäller ungdomar.