Svenska nus valmålsättningar presenterades av nätverkets delegationsordförande, Åbos borgmästare Minna Arve. Hon inledde med att konstatera att 2022 var ett turbulent år som påverkade alla djupt.

– En positiv sak har ändå kommit ur det: att Finland och Sverige tillsammans har sökt om Natomedlemskap. Det har varit en stor sak på många sätt men vi gör det tillsammans, hand i hand.

– Personligen tror jag att samarbetet mellan inte bara Finland och Sverige, utan i hela Norden, kommer att bli ännu större och viktigare i framtiden.

Gunvor Kronman, vd för Hanaholmen och ordförande för Svenska nus styrgrupp, instämmer.

– På Hanaholmen ser vi effekterna av Natoansökningen varje dag. Det har varit en enorm vitaminspruta för språksamarbete i hela samhället.

Det är fråga om samarbete på många olika nivåer, mellan staterna och kommunerna men också mellan företag och universitet. Det förutsätter tillräckliga språkkunskaper.

– Svenska språket är en viktig del av det nordiska samarbetet och blir viktigare också i Finland, menar Arve. Vi måste se till att det finns en levande svenska i hela Finland.

Svenska i skolan och vardagen

Svenska nu firade i fjol sitt 15-årsjubileum. Sedan 2007 har nätverket arbetat för att inspirera finskspråkiga barn och ungdomar att våga använda det svenska språket. I verksamheten ingår bland annat ett omfattande utbud av skolprogram, där finskspråkiga elever får möta svenskan i vardagen. Dessutom erbjuder nätverket skolbesök, läromaterial och fortbildningar för svensklärare.

– Enligt de utvärderingar som görs i skolorna har det en verklig betydelse för elevernas språkkunskaper, säger Gunvor Kronman.

Hon menar också att språkklimatet i Finland är bättre idag än för 15 år sedan.

– Speciellt i början blåste det politiskt kring Svenska nu, bland annat hade vi många duster med Finskhetsförbundet. Idag skulle jag ändå säga att vi har blivit en naturlig del av språkundervisningen i Finland och samarbetar med alla relevanta krafter.

Samtidigt har svenskakunskaperna överlag blivit sämre. Undersökningar visar att allt fler finskspråkiga elever, på samtliga stadier, inte längre klarar språkkraven i svenska. För Svenska nu handlar mycket av verksamheten om att vända den negativa trenden.

Inför riksdagsvalet har nätverket kokat ner sina målsättningar till tre centrala punkter. För det första vill man satsa på svenskundervisningen i grundskolan, genom att införa en extra årsveckotimme svenskundervisning i högstadiet – något som regeringen Marin fattade beslut om i förra årets budgetförhandlingar. Svenska nu uppmanar följande regering att verkställa beslutet och reservera tillräckliga medel för ändamålet.

– Det var ett väldigt positivt besked att den här extra timmen kommer till, fast det kom ganska sent. Överlag har den här regeringen ändå haft en positiv attityd till svenskan, berömmer Kronman.

För det andra vill Svenska nu införa mera svenskundervisning i finska yrkesskolor. Idag ingår det endast en kompetenspoäng, motsvarande tolv timmars undervisning, i den yrkesinriktade grundexamen. I praktiken innebär det att många studerande inte klarar av språkkraven i svenska på högskolenivå. I framtiden vill Svenska nu därför se minst två kunskapspoäng i det andra inhemska språket – vilket redan är fallet i svenskspråkiga yrkesskolor.

Också ungdomar med studentexamen har allt svårare att klara av den så kallade tjänstemanssvenskan, som ingår i högskolestudierna. För det tredje vill Svenska nu därför återinföra det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.

– Vi har sett att andelen unga som skriver svenskan i studentexamen har rasat sedan 2005, då det blev frivilligt. Det är väldigt oroande, eftersom det också påverkar deras högskolestudier, säger Minna Arve.

Hot eller politisk markering?

Även om språkklimatet enligt Svenska nus bedömning har blivit bättre så finns det fortfarande orosmoln. I höstas skapade Sannfinländarna rubriker med sitt så kallade “finskhetsprogram”, där svenska språket beskrivs som ett hot mot de finskspråkigas självbild. Partiet föreslår bland annat frivillig skolsvenska och slopade språkkrav i svenska på andra och tredje stadiet – förslag som går på tvärs med Svenska nus målsättningar inför riksdagsvalet.

Gunvor Kronman är ändå skeptisk till förslagens genomslagskraft.

– Opinionsundersökningar visar att det inte finns ett underlag för Sannfinländarnas språkpolitik i samhället – och jag har svårt att se att det kommer finnas mycket understöd för den i regeringsförhandlingarna.

Vilken roll Sannfinländarna får i regeringsförhandlingarna återstår trots allt att se. Bland de nuvarande regeringspartierna har redan tre – SDP, Vänsterförbundet och De Gröna – uteslutit regeringssamarbete med partiet. Den senaste veckans debatt har visat att också Svenska folkpartiet är kluvet.

De övriga riksdagspartierna har däremot valt att hålla dörren öppen. Inte heller Minna Arve, som själv tillhör Samlingspartiet, vill utesluta något parti från förhandlingarna. Istället riktar hon kritik mot i synnerhet vissa SFP-politikers tydliga nej till Sannfinländarna. På frågan om det finns ett stöd för Svenska nus förslag bland dagens oppositionspartier menar hon att åtminstone Samlingspartiet länge har varit positivt inställda till svenskan och listar svenskspråkiga samlingspartister som Kimmo Sasi och Alexander Stubb. Däremot är hon ovillig att spekulera kring vilken roll svenskan kan komma att spela i eventuella regeringsförhandlingar med Sannfinländarna.

Både Arve och Kronman ser främst Sannfinländarnas utspel som en politisk markering.

– Vi har märkt att också Sannfinländarna har blivit ett ganska praktiskt parti, som har varit redo att göra kompromisser. Jag tror det här är ett sätt för ett parti att profilera sig, säger Gunvor Kronman.