På presskonferensen hade partiordföranden Antti Lindtman med sig riksdagsledamöterna Ilmari Nurminen, Aki Lindén och Helena Marttila.

Flera av åtgärderna förekommer i SDP:s alternativbudget som den socialdemokratiska riksdagsgruppen presenterade hösten 2024. Sammanlagt finns det i det nya paketet femton olika åtgärder med vilka partiet vill hejda kostnadsökningen i vården.

SDP vill bland annat erbjuda en husläkarmodell och omfördela ansvaret när det gäller rutinmässiga vårdinsatser.

Enligt Lindtman ökar regeringens nedskärningar kostnaderna när man inte får vård i tid och SDP:s alternativ är att hejda kostnadsökningen på ett hållbart sätt.

– Välfärdsområdena behöver nu arbetsro och riktiga möjligheter att utveckla sin verksamhet.

Riksdagsledamot Ilmari Nurminen. (Foto: Topi Lappalainen)

Riksdagsledamot Ilmari Nurminen påpekade att Institutet för hälsa och välfärd har beräknat en trettio procents ökning när det gäller de människor som är berättigade till utkomststöd. Han påminde om att SDP vill tvärt emot lyfta folk från utkomststöd mot arbete och uppehälle. Han var också mycket kritisk till regeringens nedskärningar som drabbar vårdgarantin.

– SDP:s budskap är att åkommor inte kan botas i kö, konstaterade Nurminen och påpekade att den striktare vårdgarantin som man kom fram till under förra regeringsperioden förbättrade människors tillgång till vård.

Nurminen kritiserade också försvagningen av personaldimensioneringen inom åldringsvården, nedskärningarna i sjukhusnätet och höjda klientavgifter.

– SDP vill erbjuda ett alternativ som förbättrar servicen och hejdar kostnadsökningen, konstaterade Nurminen.

Riksdagsledamot Aki Lindén. (Foto: Topi Lappalainen)

Riksdagsledamot Aki Lindén underströk att det är många som stöder husläkarmodellen, men vårdgarantin är något som man inte har förstått i tillräckligt hög grad. Med hänvisning till beräkningar gjorda av Juha Auvinen sade Lindén att med en försämrad vårdgaranti når man besparingar på 100 miljoner euro när välfärdsområdenas sammanlagda budgetar är 30 miljarder euro. Det leder till att läkarnas mottagningstider minskar med 30 procent.

– Det var regeringens största hälsopolitiska misstag att de gick in för att försämra vårdgarantin, konstaterade Lindén och påpekade att sådana beslut drabbar finländarnas förväntade livslängd.

Enligt Lindén verkar det finnas gemensamma avsikter när det gäller inhyrd arbetskraft och han såg ett pristak som en långsiktig lösning.

Han underströk vikten av att överföra reseersättningarna från FPA till välfärdsområdena, eftersom det finns en risk att välfärdsområdena för tjänsterna för långt bort från människorna om de tänker att FPA står för resorna.

Riksdagsledamot Helena Marttila. (Foto: Topi Lappalainen)

Riksdagsledamot Helena Marttila betonade att SDP vill utveckla tjänsterna som en helhet.

– De verkliga förebyggande åtgärderna sker i kommuner och i kommunernas tjänster men sedan när man behöver vård, gäller det att få vård i rätt tid. Vårdprocesserna bör effektiveras. Olyckor, missbruk av rusmedel och mentala problem belastar speciellt jourerna inom vården, sade Marttila.

Hälsotillståndet hänger ihop med både inkomst- och utbildningsnivån. Därför menar Marttila att det är fråga om en mycket bred socialpolitisk helhet.

– Målsättningen är att nå samma eller bättre vårdresultat snabbare.

Marttila nämnde digitala lösningar och hon påpekade att om man når resultat med AI i enskilda försök, måste man se till att det blir tillgängligt i alla välfärdsområden.

– Som bäst befriar teknologin ett vårdproffs att göra det som en människa behöver göra på fältet.