– Det arktiska områdets strategiska betydelse ökar snabbt, och stormakter testar allt mera öppet små staters förmåga att fatta beslut på egna villkor. I detta läge är det avgörande vilken verklig handlingsförmåga och vilket förhandlingskapital de nordiska länderna har. Nu behövs konkreta lösningar. Även i utrikes- och säkerhetspolitiken är den ekonomiska, teknologiska och industriella kapaciteten avgörande. Den möjliggör självständigt agerande och en trovärdig förhandlingsposition.

Skinnari anser att statsrådets utredning om att inrätta ett nytt utskott för övergripande säkerhet går i rätt riktning.

– Utredningens budskap är tydligt. De nuvarande strukturerna stöder inte i tillräcklig grad ett sektorsövergripande ledarskap i en situation där säkerhet, ekonomi, teknologi och försörjningsberedskap är tätt sammanlänkade.

Enligt honom borde statsminister Petteri Orpo också föra fram modellen till nordisk nivå.

– Statsminister Orpo borde göra detta till en gemensam linje tillsammans med de nordiska statsministrarna. Den arktiska verksamhetsmiljön stannar inte vid nationsgränser.

Enbart strukturer räcker dock inte, betonar Skinnari.

– Verklig handlingsförmåga uppstår genom lösningar som tas fram tillsammans med näringslivet. Arktisk teknologi, infrastruktur, energi, ägande av data, nätförbindelser och försörjningsberedskap utgör det kapital som gör det möjligt för de nordiska länderna att agera och förhandla utifrån sina egna utgångspunkter. Det nordiska militära samarbetet måste ytterligare fördjupas, och finländsk och nordisk teknologisk kompetens ska inte överföras till någon eller i någon riktning på ett sätt som försvagar den egna handlingsförmågan, tillgången till information eller förhandlingspositionen i det arktiska området.

Skinnari hänvisar till sina egna erfarenheter från Sanna Marins regeringsperiod.

– Ministerutskottet för beredskap fungerade under Sanna Marins regering som ett sektorsövergripande forum där säkerhet, beredskap och företagssamarbete granskades som en helhet. Arbetet byggde på konkreta lösningar och genomförande, inte enbart på strukturer. Samma tänkesätt behövs nu också på nordisk nivå, enligt Skinnari. Det gäller att komma överens om vad de nordiska länderna gör tillsammans i det arktiska området. Var byggs gemensam teknologisk kapacitet, hur tryggas kritisk infrastruktur och hur säkerställs att kritisk kompetens och beslutanderätt förblir i egna händer.