– För tillfället får inte pälsfarmare som vill avstå från pälsdjursuppfödning stöd från något håll alls utan de lämnas vind för våg när det gäller korstrycket om uppehälle, etiska frågor och även det psykiska trycket, konstaterar medlemmarna i utstkottsgruppen.

Idag lördag ordnas det på olika håll i Finland flera demonstrationer som stöder medborgarinitiativet Förpassa pälsnäringen till historien, vilket lämnades in till riksdagen förra måndagen. SDP stöder det kontrollerade avskaffandet av pälsnäringen som drivs i initiativet och ett förbud mot försäljning av pälsprodukter i Finland och i hela EU samt förslaget om att man skapar ett stödsystem för de farmare som avstår från branschen.

Branschens nedgång och minskningen av pälsdjursuppfödningen är inte bara ett bekymmer för enskilda farmare utan hela kommuner berörs särskilt i Österbotten. Att avstå från en lokalt betydelsefull näring kan minska kommunens skatteintäkter och sysselsättning markant.

– På grund av farmaren, de övriga kommuninvånarna och kommunen gäller det att fundera på hur man kan avstå på ett socialt och rättvist hållbart sätt. En lösning till detta kunde vara ett avträdelsestöd: med hjälp av det kunde pälsfarmaren som avstår från att idka näring inom branschen kunde till exempel utbilda sig till ett nytt yrke eller fördjupa sitt nuvarande kunnande till en annan bransch. Ett skräddarsytt stöd eller ett program till detta ändamål skulle öka det att förändringen accepteras i samhället och man kunde använda det som en modell för även möjliga andra branscher som genomgår en strukturomvandling, analyserar Piritta Rantanen, den ansvariga socialdemokraten i utskottet som dessutom har lämnat in ett skriftligt spörsmål om detta tema.

– Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah har reserverat över 50 miljoner euro till ersättningar av pälsdjur som har beordrats att avlivas på grund av fågelinfluensa och återställt jordbrukets investeringsstöd till skyddskonstruktioner som byggs på farmerna i en situation där statsekonomin inte är i skick. Det finns dessutom inga garantier om att hälsosäkerheten inte riskeras i fortsättningen av en eller annan orsak. Därmed vore det konstigt om man inte kunde finna finansiering till ett avträdelsestöd som är en engångsbelopp, fortsätter riksdagsledamot Timo Suhonen.

– När man ser på siffrorna och opinionsmätningarna, är pälsnäringen en nedgående bransch och bland uppfödarna finns farmare som skulle vara beredda på att avstå från pälsnäringen. Istället för det behövliga stödet råkar de ut för ett hårt korstryck när den allmänna opinionen kräver av dem även i häftiga ordalag att ge upp sin traditionella och tidigare uppskattade näring, och å andra sidan jord- och skogsbruksministerns konstgjorda andning uppmanar dem att fortsätta än. Deras skuldror tyngs säkert av oron för utkomsten när farmerna kan ha tunga investeringslån utöver den sjunkande inkomstnivån, man måste kanske vänta på ersättningar för avlivade djur och banken beviljar inte längre ett nytt lån. I en sådan situation kan det kännas att det är ett tyngre steg att ge upp än att fortsätta och därför borde de som överväger att avstå från pälsnäringen uppmuntras och stödas och inte dömas ut, funderar riksdagsledamot Helena Marttila.

– Det är också problematiskt när pälsfarmarnas intresseorganisation inte lyssnar på sina egna medlemmar utan koncentrerar sig bara på att branschen får fortsätta – oavsett om man vill verka inom branschen eller inte. Den här situationen lämnar farmarna som överväger att avstå rätt ensam, avslutar Rantanen.