– Detta är det bästa sättet att både hantera Nackabornas skattepengar samtidigt som vi ser till att de minoriteter vi har i kommunen också får sina rättigheter tillgodosedda, säger Wiljander. Enligt honom går det alltså bra att tillgodose minoriteternas rättigheter utan att satsa ytterligare pengar på att gå med i förvaltningsområdet.

Nacka styrs av Moderaterna och kommunens ledning vill hålla Nacka utanför det finska förvaltningsområdet trots att andelen sverigefinländare där är högst av alla de kommuner som inte ingår i förvaltningsområdet som grundades år 2000.

I Nacka bor över 10 000 personer med finsk bakgrund, hela 9,6 procent av kommunens invånare.

Senast har kommunfullmäktige i Nacka behandlat ett medborgarförslag om att ansluta sig till det finska förvaltningsområdet i juni 2022.

Det finska förvaltningsområdet omfattade först fem kommuner i Norrbottens län. År 2010 grundades även förvaltningsområden för meänkieli och samiska. Kiruna och Gällivare anslöt sig till alla tre förvaltningsområden från första början.

Redan år 2010 anslöt sig ytterligare 21 kommuner till förvaltningsområdet för finska, bland dem Eskilstuna, Solna, Stockholm, Södertälje och Uppsala. Göteborg och Umeå fanns bland de sex kommuner som anslöt sig 2011, Gävle, Norrtälje och Trollhättan fanns bland de åtta kommuner som anslöt sig 2012. Luleå, Sandviken och Örebro fanns bland de åtta kommuner som anslöt sig 2013, medan Sundsvall var en av fyra kommuner som tillkom 2014. Malmö och Trelleborg fanns bland de sju kommuner som anslöt sig 2015, medan Skellefteå var en av fyra kommuner som anslöt sig 2018. År 2019 anslöt sig Kramfors, Laxå och Örnsköldsvik och därmed är det 66 kommuner som hör till det finska förvaltningsområdet i Sverige.