Internationellt

TASS: Putin fick över 87 procent av rösterna

Wikimedia Commons
Vladimir Putin i februari 2024.

Sittande president Vladimir Putin har fått över 87 procent av rösterna i presidentvalet i Ryssland den 17 mars 2024 när 99,43 % av rösterna har räknats, meddelade den officiella ryska nyhetsbyrån TASS.

ABL

 

 

Inga seriösa motkandidater godkändes av de ryska myndigheterna. Därmed utmanade ingen av motkandidaterna Putins linje.

The Moscow Times publicerade en lista över minst trovärdiga valsegrare i de före detta sovjetrepublikerna. Med de nya siffrorna tar Putin en tiondeplats i topp tio bland mest överlägsna valsegrare i före detta Sovjet, alla så klart diktatorer. Belarus president Aleksandr Lukasjenko får nu nöja sig med en elfteplats, eftersom han som högst har vågat hävda att han fick 83,47 procent av rösterna i presidentvalet i Belarus 2015.

Som klar etta på den tvivelaktiga postsovjetiska listan är Turkmenistans före detta president Saparmurat Nijazov som enligt de officiella resultaten fick 99,5 procent av rösterna i presidentvalet 1992. Nijazov var ökänd för sin personkult och han brukade bli jämförd med Kim-dynastin i Nordkorea i det hänseendet.

Azerbajdzjans före detta president Gejdar Alijev är tvåa med 98,73 procent av rösterna i presidentvalet i Azerbajdzjan 1993. Även han byggde en stark personkult kring sig. Alijev hade suttit i politbyrån av Sovjetunionens kommunistiska parti och efter hans död ärvdes makten av sonen Ilham som senast nöjde sig med 92,12 procent av rösterna i valet den 7 februari 2024 och med det har tagit en sjätteplats på The Moscow Times’ lista. I Azerbajdzjan ändrade man grundlagen redan före Ryssland i det hänseendet att det finns ingen begränsning för hur länge en sittande president får vara kvar. På Gejdar Alijevs tid fanns det ännu en begränsning och han lät sonen ärva makten efter tio år som president bara ett par månader innan han dog.

Kazakstans före detta president Nursultan Nazarbajev är trea med 97,75 procent av rösterna i presidentvalet i Kazakstan 2015. Nazarbajev är speciell bland topp tre på listan i och med att han har lämnat presidentposten levande utan att överlåta den åt sitt barn. Han gjorde det dessutom mitt i en mandatperiod som hade tänkts pågå i sju år. Talmannen Qasym-Zjomart Toqajev blev president 2019 som Nazarbajevs handplockade efterträdare och Nazarbajevs dotter Dariga Nazarbajeva utsågs till ny talman i det kazakiska parlamentet. Toqajev nöjde sig med 70,96 procent av rösterna i valet 2019 som gällde de tre återstående åren av Nazarbajevs sista period. I valet 2022 fick Toqajev enligt officiella resultat 81,31 procent av rösterna, vilket är fortfarande under den siffran som Nazarbajev ville ha i valet 2015.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE