Det nya ordparet används flitigt främst för att känneteckna förändringarna som pågår i och med Donald Trumps återval till president i USA i november i fjol.

I beprövade ordalag skulle man kanske kunna tala om ett paradigmskifte eller stämningsbrott med i synnerhet radikala högerorienterade tankemönster.

För några veckor sedan mötte jag detta modebegrepp återigen i samband genom att lyssna på en omdiskuterad podcast som sändes av den tyska radiokanalen Deutschlandfunk.

Die Peter Thiel Story heter frilansjournalisten Fritz Espenlaubs program som består av sex delar med drygt 180 minuter sändningstid.
Tillsammans med andra utredare presenterar han en djupdykning i den välkände techmiljardärens politiska bakgrund och ambitioner.

Techoligark

Peter Thiel föddes 1967 i Tyskland men eftersom familjen utvandrade först till USA, sedan till Sydafrika och Namibia för att därefter återvända till USA igen, har han knappast någon personlig anknytning till föräldrarnas gamla hemland.

Thiel läste filosofi och juridik vid Stanford University men efter enbart kortvariga praktik som advokat och ett snedsprång som derivathandlare på banken Credit Suisse startade han 1996 ett eget fondbolag Thiel Capital Management.

Nätverk

Idag är mångmiljardären mest känd som investerare bl.a. bakom den globala betalningsappen PayPal och Meta Platforms (Facebook) samt softwareföretaget Palantir.

I motsats till den ökände techoligarken Elon Musk är Peter Thiels personliga framtoning snarare ospektakulär och främst inte flankerad av bisarra offentliga uppträdanden.

Thiel använder sina enorma finanstillgångar för att knyta nätverk och skapa inflytande helst utanför mediernas fokus.

Att båda profiler ändå drivs av gemensamma politiska värderingar råder det ändå knappast något tvivel om.

Deras intresse är att främja allt som kan stabilisera samhällets vibe shift mot höger.

Som en sorts ideologisk hörnpelare i det avseendet ingår enligt journalisten Fritz Espenlaub hatet mot statlig reglering, skatter och allt som kan tolkas med det suddiga kampbegreppet woke.

Filosofiska impulser

I podcasten skildras Peter Thiel som en av libertarianismens främsta fanbärare.

Stor betydelse för många profiler i den sfären har inte minst den Rysslandsfödda amerikanska filosofen och författaren Ayn Rand (1905-1982).

Filosofen och författaren Ayn Rand (egentligen Alice O’Connor, ursprungligen Alisa Rosenbaum) fotograferad år 1957 i samband med utgivningen av romanen Och världen skälvde. (Foto: Phyllis Cerf/Wikimedia Commons)

I sina filosofiska alster och romaner främjade hon tanken om en radikal individualism och en enbart marknadsorienterad kapitalism där statens roll reduceras till minimala ordningsfunktioner.

Ayn Rand propagerade för egoistiska beetendemönster där medkänsla är något för ”veklingar”. Det som istället gäller är en ny egocentrisk och individualistisk moral utan en regerings sociala ansvar för de svaga i samhället.

Visserligen blev hennes värdegrund inte strukturbestämmande i USA, men motsvarande frihetstolkningar präglar den amerikanska mentaliteten ändå i långt högre grad än i Europa.

Att hennes teser och teorier fick en ny popularisering främst inom den republikanska högern och Maga-rörelsen är uppenbart och exemplifieras också med aktörer som Peter Thiel eller Elon Musk.

Miljonstöd

Den tyska podden redovisar att i synnerhet techmiljardären Thiel redan satt i startgropen för att sätta in miljonbelopp för en målmedveten sponsring av politiska figurer som kan tänkas bereda vägen för libertarismens radikala kursomläggning.

Utan Peter Thiels finansiella stöd vore förmodligen den nuvarande vicepresidenten J.D. Vance karriär till maktens innersta cirkel knappast tänkbar.

J.D. Vance under valkampanjen 2024 i Detroit. (Foto: Gage Skidmore/Wikimedia Commons)

Sympatin mellan dem tycks dessutom vara ömsesidig. I Espenlaubs podcast citeras Vance med komplimangen att Thiel är ”helt och hållet upplyst”.

Redan under Trumps första valrörelse satsade Silicon Valley-miljardären på Donalds Trumps kampanj till och med i en fas då kandidaten hamnade i medialt blåsväder på grund av hans djupt pinsamma kvinnosyn i samband med ”pussy-avslöjandena”.

I podden fastslås att Peter Thiel brydde sig inte om att Trump ”talade halva dagen bullshit och ljög andra hälften”.

Under Republikanska partiets konvent 2016 talade han i smickrade ordalag om ”vårt lands kommande ombyggare”.

I sitt sällsynta offentliga uppträdande polemiserade Thiel dessutom häftigt mot en förment woke debattaganda om könsneutrala toaletter. ”Who cares?”, utropade han och framhävde att han är både en stolt bög och ”a proud American”.

Nationalisten Trump vann valet och beredde plats för en politisk agenda som i hög grad även lugnade miljardärens rädsla inför höjt skattetryck som tänkbar konsekvens av en regering ledd av demokrater.

Företagsstat

Att Trump efter att ha återvänt till Vita huset i januari i år på nytt sätter igång att riva gamla strukturer och försöker bygga nya demokratiskt avskalade former går tveklöst ihop med Peter Thiels radikalkapitalistiska frihetsideal.

Vid sidan av Ayn Rand står enligt den tyske journalisten Fritz Espenlaub även den amerikanske bloggaren och softwareutvecklaren Curtis Yarvin som en slags ideologisk impulsgivare bakom Thiels tankemönster.

Curtis Yarvin 2023. Som nyreaktionär bloggare är Yarvin även känd under pseudonymen Mencius Moldbug. (Foto: David Merfield/Wikimedia Commons)

Bland annat hävdar Yarvin att varenda chef av ett amerikanskt storföretag kan skickas till Washington och skulle leverera ett bättre resultat än det nuvarande systemet.

I podden citeras Yarvin dessutom med att han ”coachade” Peter Thiel.

Att installera en sorts VD-styre i Vita huset skulle tveklöst ingå i miljardärens visioner. Förutsättningen vore dock att omdana samhället med syftet att ge företagen maximal frihet.

Att Donald Trump och hans vicepresident J.D. Vance inte känner sig främmande för att styra kompassen i Thiels riktning kan man knappast blunda för.

Frågan är ändå vilka gränser de amerikanska väljarna framöver är beredda att sätta för ett fortsatt avdemokratiserat USA.