– Jag går i pension i slutet av året och den 1 januari är den första dagen som jag är pensionerad. I praktiken åker jag ännu till Bryssel för att delta i ett möte av Europeiska socialdemokratiska partiet PES och sedan börjar jullovet och efter det är jag pensionerad, säger Shemeikka.

Tero Shemeikkas socialdemokratiska resa började redan i tonåren. Han är född 1965 men han blev en aktiv socialdemokrat redan under den första halvan av 1980-talet.

– Det var Antti Lindtmans far Jouko Lindtman som ställde den frågan år 1982 i Vanda i egenskap av ungdomssekreterare. Han hörde till Socialdemokratiska ungdomens centralförbund. Han pressade mig på ett positivt sätt och tyckte att jag borde komma med i partiet och jag tänkte ”varför inte”. Det här är ett exempel på det att alltid borde någon fråga om man vill komma med i partiet, berättar Shemeikka.

I Socialdemokratiska ungdomens centralförbund, som Socialdemokratisk ungdom på den tiden hette, blev Shemeikka först medlem av fullmäktige och i tjugoårsåldern styrelsemedlem. Där blev han så småningom vice ordförande med ansvar för de internationella frågorna.

– Jag studerade internationell politik på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. År 1991 kom jag till att arbeta på partibyrån för första gången. Vi led en valförlust i riksdagsvalet det året och jag blev anställd som projektsekreterare för Arbetarrörelsens internationella forum som leddes av Kalevi Sorsa. Dåvarande partisekreteraren Ulpu Iivari frågade mig och jag tackade ja. Det var intressant att lära sig om hur partiet fungerade och fint att lära känna Sorsa. På den tiden hade han ett heltidsjobb i direktionen av Finlands Bank och han kom sedan att kandidera i SDP:s primärval inför presidentvalet 1994. Det blev en förlust men jag reste med honom under den kampanjen. En mycket aktuell fråga på den tiden var Finlands EU-medlemskap och jag fick också vara med i kampanjen inför folkomröstningen om Finlands medlemskap i EU.

Enligt Shemeikka skulle Finlands historia se ut på ett helt annat sätt utan Europeiska unionen. Han var mycket nöjd med folkomröstningens resultat redan då men ser beslutets historiska innebörd som mycket stor nu i efterhandsperspektiv.

– Europaparlamentariker från olika länder kom hit för att göra kampanj med oss och vi besökte olika delar av Finland. Det kändes helt enkelt väldigt värdefullt att arbeta med internationella frågor.

Ungefär vid tidpunkten av Finlands EU-medlemskap fick Shemeikka för första gången vikariera som internationell sekreterare i två månader, ett jobb han senare skulle ha under den största delen av sin yrkesverksamma karriär.

– I och med EU-medlemskapet blev Ulpu Iivari ledamot av Europaparlamentet och jag blev hennes medarbetare. På den tiden var Tarja Kantola internationell sekreterare och efter valsegern 1995 blev hon utrikesminister Tarja Halonens medarbetare.

I april 1995 efterträdde Shemeikka Kantola som internationell sekreterare, alltså samma uppdrag som han nu lämnar.

Han har också gjort annat under tiden, bland annat varit specialmedarbetare åt olika ministrar. Mellan 2002 och 2003 var han specialmedarbetare åt miljöminister Jouni Backman och efter riksdagsvalet var han först specialmedarbetare åt arbetsminister Tarja Filatov och sedan åt undervisningsminister Tuula Haatainen.

– År 2005 var det en stor debatt om att förkorta studietiden. Jag hade inte slutför mina egna studier som jag hade påbörjat år 1986. Jag begärde studieledighet och sedan när min önskan blev uppfylld, avslutade jag studierna och blev politices magister.

Som nyutexaminerad magister arbetade Shemeikka hårt för SDP:s valkampanj i riksdagsvalet 2007 men det blev en valförlust den gången. Efter valet återvände han till uppdraget som internationell sekreterare. Mellan 2010 och 2013 var han specialmedarbetare åt riksdagens vice talman Tarja Filatov. Efter valet 2013 var han tillbaka i uppdraget som internationell sekreterare men var sedan specialmedarbetare åt utrikesminister Erkki Tuomioja fram till valförlusten 2015.

– Det internationella läget var spänt under tiden som Tuomiojas specialmedarbetare. Det var den första fasen av krisen i Ukraina. Ukrainas samtal om associeringsavtal med EU förorsakade en kris. Ryssland var starkt emot och år 2014 tog de Krimhalvön.

Sedan 2015 har Shemeikka skött uppdraget som internationell sekreterare på kontinuerlig basis fram till den nu förestående pensioneringen. Uppdraget har han alltså först fått år 1995 och Tuula Lampinen vikarierade för honom när han skötte olika medarbetarskap.

– När Maarit Feldt-Ranta var partisekreterare, anställdes Mikael Hiltunen som nordisk politisk sekreterare. Maarit tänkte att man på riktigt ska sätta resurser till nordiskt samarbete. Jag hade ett gott samarbete med Mikael som var väldigt kompetent.

Shemeikka säger att han har alltid blivit ombedd att göra något åt arbetarrörelsen och han känner sig lycklig och glad att han har fått arbeta för viktiga frågor.

– De politiska besluten har varit viktiga och jag har fått lära känna människor med resurser som har lämnat sitt avtryck i politiken.

För Shemeikkas del har de viktigaste personerna som har påverkat honom själv varit de som han hade att göra med i början av karriären. Partisekreterare Ulpu Iivari var en sådan och det samma gäller hans efterträdare Markku Hyvärinen som betonade hur viktigt det nordiska samarbetet är för SDP. Paavo Lipponen har varit en viktig förebild för Shemeikka.

– Lipponen hade varit aktiv i internationella frågor redan på 1960-talet, han var mycket uppmuntrande och var nästan som en mentor för mig. Varje partiordförande och partisekreterare har varit viktig för mig på sitt sätt och jag har lärt mig väldigt mycket.

En annan person som Shemeikka speciellt vill lyfta fram är Erkki Tuomioja som länge tjänstgjorde som utrikesminister.

– Det har varit en glädje att arbeta med honom under flera decennier och jag respekterar hans resurser i politiken.

Även de övriga ministrarna vars medarbetare Shemeikka har varit har varit viktiga.

– Många kollegor har spelat en viktig roll och jag vill också lyfta fram journalisterna, speciellt de från den socialdemokratiska pressen. Den stora publiken har kanske inte varit så medveten om hur stor roll partiets medier har haft under åren.

När det gäller vilka länders socialdemokrater som han har haft den närmaste relationen till, blir det omedelbara svaret Sverige. Norden och Baltikum har varit väldigt viktiga, och det gäller speciellt Sverige, Norge och Estland.

– Sverige har alltid spelat en stor roll för oss. När det gäller Estland, hade vi ett mycket tätt samarbete under 1990- och 2000-talen när Paavo Lipponen ville stödja dem när det gällde att knyta täta relationer till EU. Det var mycket viktigt att få de baltiska länderna med i EU.

När det gäller Norge, upplever Shemeikka närheten till Norge som en naturlig sak.

– För finländare har det alltid varit lätt att vara i kontakt med norrmän för att de ser på världen på samma sätt som vi gör.

SPD i Tyskland har under åren påverkat SDP i Finland på många olika sätt. Shemeikka säger att det var Paavo Lipponen som speciellt betonade för honom hur viktigt det är att knyta kontakter till Tyskland. SPD är ett gammalt parti i den socialdemokratiska familjen, i dess nuvarande form 150 år och om man räknar med dess föregångare, blir det 162 år.

– Om vi tänker på Erfurtprogrammet 1891, så är den ideologiska bakgrunden nästan detsamma för oss som för SPD. Kontakterna till Tyskland var särskilt viktiga när vi gick med i EU och i början av 2000-talet var det mycket viktigt för oss att få stöd från den tyska regeringen i frågor som gällde region- och jordbrukspolitik.

– Labour i Storbritannien har också alltid varit ett viktigt parti för oss och det har varit väldigt lätt att arbeta med dem.

Shemeikka dessutom också lyfta fram kontakter till systerpartier i Spanien, Grekland och Portugal.

– Vi har haft täta kontakter till det spanska partiet, inte minst nu när Pedro Sánchez har varit ordförande för Socialistinternationalen.

Av samma orsak betonar han kontakterna till de portugisiska och grekiska partierna under de åren som António Guterres och Giorgos Papandreou innehade det uppdraget som Sánchez har nu.

– Jag har ett speciellt minne från 1995 när Paavo Lipponen var värd för Guterres besök i Helsingfors och jag fick organisera besöket som nytillträdd internationell sekreterare. Det var det första internationella besöket som jag organiserade i den egenskapen och Lipponen byggde ett tätt samarbete med just Guterres. I SAMAK-kretsen frågade Lipponen sedan av de nordiska socialdemokratiska partierna om man inte kunde fråga honom att ställa upp som ordförande i Socialistinternationalen.

Guterres valdes 1999 till Socialistinternationalens ordförande, vilket var en viktig milstolpe i en lång karriär som har lett honom till det nuvarande uppdraget som FN:s generalsekreterare.

– Jag är glad att vi nordbor har varit med och stött hans arbete och han har haft en så fin karriär på global nivå.

Det svåraste i Shemeikkas arbete som internationell sekreterare har varit att världen har förändrats så mycket.

– När jag är på besök i ett annat land måste jag veta allt som händer i Finland och här måste jag veta allt vad som sker på den globala nivån. Världen har blivit så mosaikartad och det finns så många saker som har blivit annorlunda de senaste tio åren. Det skulle jag säga har varit det mest krävande men det är också det allra mest intressanta när det gäller att arbeta med internationella frågor. Innan vi hade tillgång till internet var det svårt att få information men nu har man så mycket information att frågan är hur man filtrerar vad som är värdefullt. Den unga generationen har en annan tillgång till information än vad vi hade som unga men det är svårt att sätta all denna information i sina sammanhang.

Shemeikka har stor respekt för politiker som är folkvalda och han har själv inte velat synas så mycket.

– Det har varit ett medvetet val att inte stå i rampljuset. Jag har inte varit så aktiv på sociala medier men det har blivit allt viktigare. Förr var det gamla medier som press, television och radio som gällde. Det är viktigt att politikerna är aktiva på sociala medier.

Avslutningsvis vill Shemeikka tacka alla som han har arbetat med under åren.

– Det politiska arbetet är viktigt i modern tid om vi tänker på globala processer för fred, jämställdhet och demokrati. En sådan rörelse som socialdemokratin har möjlighet att förbättra vanliga människors liv och kunna göra det på ett civiliserat och hållbart sätt, med tanke på människorna men också på naturen.