Internationellt

Trump ställs inför riksrätt för andra gången

Foto: Dawit Tibebu/Pixabay
Capitoliumbyggnaden stormades av Trumpanhängare den 6 januari 2021. Nu har representanthuset ställt president Trump inför riksrätt för uppsåtligt anstiftan till uppror.

Med siffrorna 232-197 beslutade USA:s representanthus att ställa president Donald Trump inför riksrätt för andra gången. I den första riksrättsprocessen mot honom 2019-2020 föll rösterna 230-197 i representanthuset, vilket tyder på att presidenten fortfarande har sina försvarare kvar, trots att processen nu gäller uppsåtligt anstiftan till uppror. I februari 2020 befriades Trump av senaten, samma utgång som tidigare riksrättsprocesser mot Andrew Johnson och Bill Clinton har lett till. Sommaren 1974 avgick president Richard Nixon för att undvika att ställas inför riksrätt på grund av Watergateskandalen.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Riksrättsprocessen är mycket annorlunda till sin karaktär om man jämför med de tidigare fallen. Åtalsprocessen mot Andrew Johnson var förvisso mycket snabb år 1868 i representanthuset, varför konstitutionella experter visste att det gick att ställa Trump inför riksrätt riktigt snabbt.  Orsaken till brådskan är att Trumps ämbetsperiod tar slut senast den 20 januari, varför oddsen inte är så höga att processen hinner nå sitt slut under hans tid som president.

 

En fällande dom är dock möjlig också efter att Trump har lämnat presidentämbetet, trots att den mest allvarliga konsekvensen av en riksrättsprocess brukar vara att presidenten avsätts av senaten, något som alltså inte tidigare har hänt i USA:s historia. Det krävs två tredjedelars majoritet i senaten för en fällande dom och om styrkeförhållandena i senaten är liknande som i representanthuset med tanke på dem som röstar för och emot, blir inte Trump avsatt den här gången heller fast processen skulle göras så kort att senaten hinner rösta före ämbetsperiodens slut.

 

Demokraterna har inte lika stor majoritet i representanthuset som senaste gången de ställde Trump inför riksrätt. Nu var det tio republikaner som röstade med dem, bland dem Liz Cheney från Wyoming, dotter till förre vicepresidenten Dick Cheney. Hon hör dessutom till republikanernas ledarskap i representanthuset.

 

Det är svårt att förutse hur senaten kommer att rösta och det beror också delvis på om man röstar medan Trump fortfarande är president. För en del republikaner kan det kännas för drastiskt att avsätta en sittande president, medan situationen kan antas vara lugnare för en bedömning av läget efter att Trump har lämnat Vita huset.

 

Republikanerna i senaten har inte lika mycket att frukta från Trumps anhängare som de som sitter i representanthuset. En senator som representerar en hel delstat behöver en del moderata röster för att bli invald, medan i representanthuset representerar många sådana delar av delstaten som kontrolleras helt och hållet av ett parti. De riktigt små delstaterna som Wyoming hör till undantagen för att de bara har en ledamot i representanthuset.

 

Republikanen Mitch McConnell är än så länge majoritetsledare i senaten. Det är sannolikt att han låter behandlingen av riksrättsprocessen att inledas först den 19 januari. I den första processen mot Trump såg McConnell till att processen var så fördelaktig för Trump som möjligt. Det kommer han troligen inte att göra den här gången men det är ändå möjligt att tack vare honom får Trump sitta mandatperioden ut. Om två tredjedelar av senaten röstar för en fällande dom, också efter att Trump har lämnat Vita huset, kan en enkel majoritet i senaten besluta om ett förbud för honom att ställa upp i kommande presidentval.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE