Som diskussionsledare fungerade ABF:s utbildningschef Inari Juntumaa. Kandidaterna fick börja med att presentera varandra.

Tuomioja lyfte fram Wallgrens mångsidighet som politiker, medborgaraktivist och filosof.

– Han är en sådan filosof som vill förändra världen, sade Tuomioja och konstaterade att han själv har liknande tankar som Wallgren i många frågor.

– Han är mer erfaren i politiken, konstaterade Wallgren i sin tur om Tuomioja och berättade hur han som ung aktivist i Koijärvirörelsen mötte Helsingfors dåvarande biträdande stadsdirektör.

Wallgren hade varit med om en husockupation som sedan fick stöd från stadens sida, inte minst tack vare Tuomiojas välvilliga inställning. Båda hade varit med om att starta procentrörelsen. Dessutom har Wallgren minnen från Tuomiojas tid som minister när det gällde att få till stånd ändringar till vad som skulle bli EU:s konstitution.

– Jag har aldrig upplevt någon motsättning mellan medborgarsamhället och representativ demokrati, konstaterade Tuomioja om sina egna erfarenheter som medborgaraktivist och politiker.

Wallgren har en utpräglad aktivistbakgrund och anser att det mest radikala han har gjort har varit att ansluta sig till SDP. Han har övervunnit sin partifientlighet och kan nuförtiden uppskatta hur partiväsendet kompletterar medborgarsamhället. Bland annat i frågan om Lappviken har han sett det mycket konkret att som politiker kunna driva igenom en fråga som medborgaraktivisterna har hållit framme.

Juntumaa ställde en fråga om att tänka globalt och handla lokalt på kommunnivå.

– Vi är ömsesidigt beroende i vår värld på gott och ont, svarade Tuomioja som inte vill skuldbelägga individer och deras personliga val, eftersom många saknar alternativ. Därför menar han att kommunalpolitiska beslut, speciellt i större städer, har en stor betydelse i kampen mot klimatförändringar. Som ett exempel lyfte han fram USA under Donald Trump där många städer hade ambitiösa klimatmål när den federala regeringen saknade sådana.

Wallgren lyfte fram Helsingfors insatser under flyktingkrisen. Många hade sagt att EU ska sköta krisen men EU ansåg att det främst var en fråga för kommunerna.

Klimatfrågan är väl förstådd i Helsingfors, sade fullmäktigeledamot Thomas Wallgren. (Foto: Topi Lappalainen)

Till Juntumaas fråga om Helsingfors väg mot kolneutralitet betonade Tuomioja betydelsen av lösningar som har med boende, energiförbruk och trafik att göra.

– Klimatfrågan är väl förstådd i Helsingfors, svarade Wallgren som menade att om man kunde lösa frågan skilt skulle det gå an men det är så många andra frågor som ska lösas i anslutning till den och det kräver en helhetsvision.

Tuomioja konstaterade att biltrafiken bör minskas och underströk vikten av fungerande kollektivtrafik och tillräcklig och lockande service.

Wallgren menade att det inte bara gäller att tänka på bilister och cyklister utan Helsingfors måste vara en fungerande stad för fotgängare.

– Vi behöver trängselavgifter och borde ta några steg mot avgiftsfri kollektivtrafik genom rabatter som riktas mot unga, gamla och barnfamiljer, konstaterade Wallgren som med Jacob Söderman har velat främja en fungerande kollektivtrafik till nationalparkerna.

– Bolagiseringar minskar på demokratin och det har funnits liknande problem relaterade till vårdreformen, sade Tuomioja som ansåg att en bolagisering ofta är ett första steg mot privatisering.

Wallgren betonade rollen av global investeringskapital på den kommunala nivån.

Tuomioja var av den åsikten att Sverige hade gjort ett stort misstag när man reformerade skolväsendet och Wallgren höll med honom.

Till en publikfråga om kulturens roll betonade Wallgren stadens roll i upprätthållandet av kulturen.

– Det är staten som är huvudansvarig, kommenterade Tuomioja som menade att ingen får lida oskäligt av coronakrisen med tanke på hur hårt kultur- och evenemangsbranschen har drabbats.

Wallgren höll med honom att staten annars har skött coronakrisen väl men när det gäller kulturbranschen finns det mycket att göra.

– Inte ens denna regering har kunnat bättre i den frågan, sade Wallgren.

Till Juntumaas fråga om social hållbarhet svarade Tuomioja att det gäller att undvika såväl slumområden som områden för de rika.

– Marknadskrafterna har aldrig skapat en balanserad och socialt hållbar stad, sade Tuomioja.

Wallgren lyfte fram att det har varit lättare att få pengar till skolor som har stora utmaningar än att kunna erbjuda en fungerande åldrings- och mentalvård åt alla oavsett var de bor och vad de talar för språk.

– Det här gäller till exempel svensk service och outbildade invandrarmammor behöver hjälp, sade Wallgren som menade att den sociala hållbarheten garanterar att man inte får förorter där bilarna brinner.

Tuomioja betonade att man inte ska försvaga dem som är i en svagare ställning när man vidtar miljöåtgärder. En billigare kollektivtrafik är också ett sätt att främja den sociala hållbarheten.

I diskussionen om olika energiformer berättade Tuomioja varför han hade röstat emot kärnkraft i riksdagen.

– Det fanns ingen plan för hur man kan minska användningen av fossila bränslen, sade Tuomioja som menade att kärnkraft är något som han kan överväga enbart om det på riktigt ersätter andra energiformer som är värre.

Wallgren konstaterade att biobränsle har större problem än vind- och solkraft.

Juntumaa ställde en fråga om demokrati och medborgarrörelser och de ungas delaktighet i samhället.

Wallgren menade att rörelsen Elokapina har engagerat unga och han har själv deltagit i demonstrationerna.

Tuomioja lyfte fram fredsrörelsen där äldre aktivister upprätthåller strukturerna men många av de som kommer till gatorna är unga om någonting dramatiskt händer. En viktig målsättning för fredsrörelsen är en kärnvapenfri värld där Helsingfors har röstat för ICAN-kampanjens upprop. Wallgren var en av dem som röstade för uppropet i stadsfullmäktige. Tuomioja betonade vikten av att få Finland att ansluta sig till FN:s kärnvapenförbud.

– Coronaåret har varit svårt för medborgaraktivismen när det inte har funnits demonstrationer på samma sätt som annars, påpekade Wallgren.

Tuomioja nämnde att coronaskeptiker har protesterat när andra har låtit bli.

Juntumaa ställde sedan en fråga om hur man kan minska på pandemiernas effekter med stadspolitik.

Tuomioja betonade hygienbestämmelsernas roll, medan Wallgren lyfte fram hur viktiga lokala beslut är för att man klarar sig.

– Vi måste lita på varandra och agera tillsammans, sade Wallgren.

Tuomioja sade att han var nöjd med hur vaccineringarna har fungerat i Finland.

Wallgren efterlyste en vaccinproduktion som garanterar att alla fattiga i världen vaccineras med offentliga medel men ansåg att det inte är en fråga för stadsfullmäktige utan för internationellt solidaritetsarbete där både han och Tuomioja annars är aktiva.

Stadsodling är något som Wallgren talade varmt om och direkt demokrati är något han vill ha mera av också på kommunnivå när partiväsendet har försvagats. Om man höll en folkomröstning om Elielplatsen skulle Wallgren rösta i fullmäktige enligt folkomröstningens resultat fast han annars har en mycket stark åsikt i frågan.

Både Wallgren och Tuomioja uttryckte oro för investerarnas inflytande över stadsplaneringen och ansåg att man borde bygga för stadens invånare.

Till en publikfråga om lokalvaluta svarade Wallgren att staden borde undersöka hurdana erfarenheter man har om saken annorstädes, något som han också har tagit initiativ till.

Tuomioja betonade att lokalvaluta är bättre än bitcoin och Wallgren menade att man kan åstadkomma raka motsatsen till bitcoin om man gör det på rätt sätt.