Opinion

Erkki Tuomioja: EU, pandemin och demokratin

Foto: Markku Ojala
Erkki Tuomioja hoppas att EU också i fortsättningen kan reagera tillräckligt snabbt och starkt om det behövs.

Riksdagens talmaraton om EU:s stimulanspaket pågick länge efter det att debatten med reella argument och diskussion hade tagit slut. Hade det fortsatt ännu längre skulle det ha börjat likna attacken mot kongressen i januari i Washington, med den skillnad att attacken mot demokratin i syfte att hindra majoritetsviljans förrättning kom inifrån riksdagen.

ABL

 

 

Riksdagens historia känner några enstaka fall där bromsningstal har använts av en minoritet för att försöka förhindra riksdagen från att fatta beslut. Det kan vara ett legitimt parlamentariskt instrument om regeringen eller majoriteten försöker pressa igenom ett beslut utan tillräcklig hänsyn till det att alla opinioner och frågor måste ha möjlighet att bli både presenterade och sakligt besvarade. Det kan också användas i propagandasyfte utan att egentligen försöka påverka beslutet.

 

Nu var det fråga om en ren obstruktionsmanöver där en minoritet försökte hindra majoritetens möjlighet att fatta beslut. Det gör slut på tanken att partierna som respekterar demokratin skulle kunna gå med i en regering med sannfinländarna.

 

Också mitt inlägg i Hufvudstadsbladets i dag-kolumn senaste februari har flitigt citerats av oppositionen, då jag skrev hur “stimulanspaketet är ett execptionellt instrument i en exceptionell kris, inte någon bestående mekanism. Det oaktat är det klart att det kommer att förändra EU på ett varaktigt sätt. Samma instrument som nu används kan och kanske bör användas i framtiden. Det är fåfängt att tro att vi nu skulle leva i den sista krisen som drabbar världsekonomin.”

 

Detta har använts som ett erkännande att paketet inte är någon engångshändelse utan något som kommer att tas i bruk som ett led i det som kallas utveckling för att införa federalism. För klarhetens skulle måste jag här upprepa det väsentligaste.

 

Covid-19-pandemin skapade en situation som vi aldrig förr hade upplevt i EU och vi var oförberedda att hantera. Vi måste tacka EU och Europeiska centralbanken att de dock kunde reagera och ta i bruk sådana instrument som situationen krävde. Det har skett inom ramen för existerande avtal och kompetenser och efter att samtliga medlemsländer var ense om åtgärderna.

 

Då man nu begär garantier för att detta aldrig skall upprepas, någonting som också finansutskottet underströk i sitt betänkande, är det naturligtvis det rätta kravet – så länge vi inte hamnar i en likadan svår kris, något som i dagens ohållbara värld inte kan uteslutas.

 

Därför hoppas jag att EU också i framtiden vid behov kan reagera tillräckligt snabbt och starkt om världssituationen kräver det. Då gäller det naturligtvis att vi gör det ännu bättre och undviker de fel som i denna process oundvikligen har gjorts.

 

Men det som är hugget i sten är att det endast kan ske om Finlands riksdag i samförstånd med alla medlemsländer är redo att godkänna det. Därför är det vilseledande och ohederligt att påstå att vi nu skulle ha tagit ett avgörande steg som gör EU till en federation.

 

Erkki Tuomioja

Skribenten är socialdemokratisk riksdagsledamot

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE