Närmast 30 000 deltagare protesterade då främst mot kriget i Ukraina och Mellanöstern.

Bakom manifestationen stod bl a ett flertal förbundsdagsledamöter för Sahra Wagenknechts parti BSW, Die Linke och SPD.

Själva budskapet kan te sig enkelt. Vem vill ha krig? Det finns förmodligen knappast någon som pläderar för att vapenskramlet och dödandet fortsätter.

Men bakom denna ytliga gemensamhet döljer sig ändå en rad konflikter inte minst i värderingen av skeendet på krigsskådeplatsen i Ukraina efter Rysslands fullskaliga anfall.

Självförsvar

I sitt tal i Berlin upprepade Sahra Wagenknecht sitt redan kända krav om att stoppa de tyska vapenleveranserna till Ukrainas stöd.

Dessutom begär hon diplomatiska initiativ för fredsförhandlingar.

Vidare uppmanade hon regeringen att slopa alla planer för att stationera nya amerikanska medeldistansmissiler i Förbundsrepubliken.

Ralf Stegner, ledamot av Tysklands förbundsdag för SPD, år 2021. (Foto:Photothek.net/Wikimedia Commons)

Även SPD-politikern Ralf Stegner främjade i sitt tal tanken om att konfliken måste lösas med mera diplomati. Men i motsats till Wagenknecht kritiserade han att Rysslands brutala anfallskrig fortfarande leder till död och elende i Ukraina.

Han åberopade också landets rätt till självförsvar och hyste förståelse för undsättningen med t. ex. luftförsvarsteknologi och vapen.

– SPD är en del fredsrörelsen, markerade han.

Men hela denna analys var tämligen opopulär bland mötesdeltagarna i Berlin. Socialdemokraten Stegner konfronterades flera gånger med högljudda protester och burop.

Ensidigt

Att Sahra Wagenknecht och hennes parti propagerar en absolut obalanserad attityd om ansvarsförhållandena för det fortsatta kriget är ingen nyhet.

Redan under de senaste valrörelserna i östra Tyskland affischerade BSW den märkliga parollen “Demokrati istället för krigsivrandet“ (Demokratie statt Kriegstreiberei).

BSW:s utrikespolitiska taleskvinna Sevim Dağdelen ansåg i ett liknande diskriminerande och provocerande tonläge att Tyskland är USA:s vasallstat.

Till helhetsbilden hör vidare att partiet saknar en seriös utredning om Rysslands upprustningsansträngningar även under de åren då man i väst fortfarande sänkte försvarsutgifterna.

Kreml-diktatorn Putins äventyliga vägval att med militära maktmedel revidera gränserna i Europa ingår knappast i BSW:s politiska omdöme.

Kalla handen

Även frånvaron av aktuellt synliga diplomatiska impulser bygger på den orealistiska föreställningen om att alla förhandlingar vidtas inför öppen ridå.

Fredsforskningen utgår däremot ifrån att läget först utreds av s k back-channel-kontakter mellan olika länder eller förmedlare.

För närvarande tyder dock inget på att motsvarande försök har mognat för att tåla offentlighetens dagsljus.

Häromveckan lät även den tyske förbundskanslern Olaf Scholz meddela en avsikt att snart återuppta telefonkontakt med Vladimir Putin.

Men ekot ifrån Kremls talesperson Dmitrij Peskov var inte ens tvetydigt.

Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung meddelade han att det inte finns några “gemensamma ämnen“ att tala om.

När det gäller Sahra Wagenknecht så borde även hon förstå att det behövs två för att dansa en ”fredstango”.