Som evenemangets moderator fungerade Andrij Kornijtjuk, expert för internationella relationer från FEPS. Talarna var FEPS generalsekreterare László Andor, forskare Julija Jurtjenko, Europaminister Anders Adlercreutz, EU-parlamentariker Miapetra Kumpula-Natri och ambassadråd Maksym Kravtjuk från Ukrainas ambassad i Helsingfors.

Inledningsvis presenterade den före detta ungerska socialistiska EU-kommissionären László Andor boken Europe and the War in Ukraine. Han är en av bokens redaktörer tillsammans med Uwe Optenhögel.

– Vi började arbetet på boken sex månader efter kriget började, berättar Andor. En viktig utgångspunkt för bokprojektet var insikten om att kriget kommer att hålla på i ett tag och en annan att behovet av att förstå krigets politiska bakgrund så att EU kan uppdatera sin politik gällande Ukraina. Boken handlar inte om krigets militära dimension utan uttryckligen om politik.

– Det är slut på EU:s östpolitik, konstaterar Andor och menar att fast östpolitiken kanske inte behöver ses som misslyckad i varje aspekt, hör den politiken det förflutna till. Nu gäller det för EU att formulera en ny östpolitik.

Enligt Andor är även Ukrainas interna förändringsprocess av största vikt.

– Det handlar inte bara om återställandet av gränser utan om att hjälpa förändringen i Ukraina, säger Andor och hänvisar till en politisk och social process som möjliggör det för Ukraina att nå en europeisk standard när landet tillsammans med grannen Moldavien är EU:s kandidatländer.

Andor vill även lyfta fram konfliktens globala dimensioner. Han understryker USA:s aktiva roll, men också betydelsen av Brics, dit Ryssland ingår tillsammans med Brasilien, Indien, Kina och Sydafrika.

– Dessa länder är inte betydelselösa. Brics gav ursprungligen ett ramverk för ekonomiskt samarbete men är nu en geopolitisk spelare.

Enligt Andor undervärderar många planeringen för Ukrainas återuppbyggnad. Det är viktigt att ha planer för återuppbyggnad, så att man är medveten om förutsättningarna för återuppbyggnaden och hur den finansieras.

Julija Jurtjenko är äldre lektor vid University of Greenwich i Storbritanniens huvudstad London. (Foto: Topi Lappalainen)

Julija Jurtjenko berättar att hon har förlorat släktingar i Bachmut och Avdijivka. Hennes anförande handlar om Ukrainas ekonomiska och sociala förluster och vägen framåt.

– Varje ukrainsk familj har drabbats, konstaterar Jurtjenko.

– Man måste skapa omständigheter för människorna att återvända, säger hon och understryker vikten av att det finns förutsättningar för kvinnor att delta i arbetslivet, inte minst med tanke på Ukrainas framtida tillväxt. Hon påminner om att vårdjobb hör till de koldioxidsnåla arbeten, varför en stark vårdsektor är en viktig del av den gröna omställningen i Ukraina.

Europaminister Anders Adlercreutz uppfattar EU:s östutvidgning som en värdefull och viktig process. (Foto: Topi Lappalainen)

– Kriget handlar om Ukrainas självbestämmanderätt, säger följande talare Finlands europaminister Anders Adlercreutz (SFP). Enligt honom ville Vladimir Putin få stopp på EU:s östutvidgning men han har tvärtom påskyndat den processen nu när Moldavien, Ukraina och Georgien ska förhandla om medlemskap.

Adlercreutz beklagar att processen på Västra Balkan inte har drivits av någon stark politisk vilja.

När det gäller en framgångsrik utvidgning, måste varje land följa principen om laglighet och korruptionen måste vara minimal.

– Vi skapar en enhetlig inre marknad, påpekar Adlercreutz.

Han varnar för att Ungern kommer att bromsa processen men det är viktigt att ro den i land.

– Det handlar om Europas framtid och säkerhet, säger han.

Adlercreutz påminner om att Finland har bidragit mycket till det militära stödet till Ukraina.

– Vi som befinner oss vid EU:s östgräns vet vad hotet handlar om men alla 27 EU-länder förstår inte det riktigt, beklagar han och menar att länder som Frankrike, Italien och Spanien borde bidra mer.

Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri. (Foto: Topi Lappalainen)

– Regeringen och oppositionen stöder Ukraina tillsammans, säger EU-parlamentariker Miapetra Kumpula-Natri (SDP) om läget i Finland. Hon betonar att de ukrainska flyktingarna har varit välkomna i EU-länderna och hoppas att valresultatet i Nederländerna inte kommer att ändra stödet till Ukraina alltför mycket.

– Jag har regelbundet rest till USA de senaste åren och där blir det ofta till jämförelse. Vem stöder Ukraina mer?

Enligt Kumpula-Natri har Europa finansierat mycket och sedan har man tagit emot många flyktingar. När det gäller det militära stödet, är USA störst, Tyskland näst störst och Storbritannien trea.

– Finland är nummer tio, konstaterar Kumpula-Natri stolt med tanke på Finlands invånarantal.

– Jag ser inte tröttheten någonstans, säger hon och bedyrar det starka stödet till Ukraina. Sedan menar hon att i de konflikter där USA har deltagit med egna marktrupper, som i Afghanistan, har tröttheten kommit.

Hon talar också om vikten av att konfiskera rysk egendom så att man följer internationell lag.

Ambassadråd Maksym Kravtjuk från Ukrainas ambassad i Helsingfors. (Foto: Topi Lappalainen)

Ambassadråd Maksym Kravtjuk varnar för att Ryssland har resurser att kunna fortsätta utnötningskriget.

– Framtiden beror på att man lyckas att stöda Ukraina. Hjälp oss att vinna. Det behövs för en rättvis och varaktig fred, uppmanar Kravtjuk som ser integrationen av Ukraina i både EU och Nato som ett viktigt mål.

Han är mycket nöjd med boken som Andor och Optenhögel har redigerat i och med att han ser det stora behovet för planer inför framtiden.

– Vi måste tänka på hurdana institutioner vi behöver och en hurdan världsordning vi behöver, säger Kravtjuk. Enligt honom måste Ryssland isoleras och de internationella strukturerna omformas och Ukrainas återuppbyggnad skötas så att landet når medlemskap i EU.

László Andor, Miapetra Kumpula-Natri, Anders Adlercreutz, Maksym Kravtjuk, Julija Jurtjenko och Andrij Kornijtjuk. (Foto: Topi Lappalainen)

Sedan är det dags för paneldiskussion under ledning av moderatorn Kornijtjuk med Andor, Kumpula-Natri, Adlercreutz, Kravtjuk och Jurtjenko.

Kalevi Sorsa-stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér frågar från publiken om det är möjligt att ha olika nivåer av EU-medlemskap.

Enligt minister Adlercreutz har inte Finland stött den typen av struktur för EU utan det är viktigt för en enhetlig inre marknad att alla EU-länder integreras.

– Man behöver kvalificerad majoritet i utrikes- och säkerhetspolitiken, konstaterar ministern om behovet att reformera EU.

– Först måste vi vara enhälliga för att inte vara enhälliga, säger Adlercreutz.

Till en annan publikfråga om behovet av EU att förbereda sig för ett lägre stöd från USA betonar Adlercreutz vikten av att kunna leverera tillräckligt med ammunition. Enligt honom levererar Finland i dagsläget tillräckligt med tanke på landets storlek, men det samma kan inte sägas om vissa stora industriländer i EU.

Kumpula-Natri lyfter fram behovet av nytänkande i geopolitikens område.

– Ett säkrare Europa och en större marknad är resultatet av utvidgningen fast det kommer att kosta, säger Adlercreutz. Han menar att man talar alltför mycket om att vara nettobetalare i EU. Östutvidgningen kommer dessutom leda till att sju nya medlemsländer blir nettobetalare.

– En rättvis fördelning av kostnaderna är viktig, säger Andor och hänvisar till de stigande levnadskostnaderna i efterdyningarna av coronakrisen. Han menar att det behövs ett samhällsfördrag i EU.

Kumpula-Natri menar att det på EU-nivå har saknats förståelse för hur mycket Östra Finland har förlorat med gränshandeln. Trots alla ekonomiska förluster har villigheten att stöda Ukraina varit stor i Finland.

– Ukrainska soldater slåss för den internationella ordningen, konstaterar hon och menar att det också finns skäl till optimism när man tänker på hur nationsbygget i Ukraina framskrider, inte minst när det gäller digitalisering och teknologi.

Kravtjuk vill tacka hela Europa för gästvänligheten som man har visat för ukrainska flyktingar.

– Vintern kommer och vi behöver mer hjälp. Barn i bombskydd behöver bärbara datorer.

– Ni har inte råd att låta bli att stöda Ukraina att vinna det här kriget, säger Jurtjenko som varnar för uppkomsten av regionala fascistiska regimer.

– FN grundades att förhindra just detta. Det behövs demokratisering för att den internationella regelbaserade ordningen ska kunna överleva, konstaterar Jurtjenko.