Utrikesminister Elina Valtonen kommer att delta i ett samnordiskt möte i Västafrika. Under resan den 12-14 augusti träffar utrikesministern tillsammans med representanter för de andra nordiska länderna bland annat Nigerias president Bola Ahmed Tinubu och utrikesminister Yusuf Maitama Tuggar samt Ghanas president Nana Akufo-Addo och utrikesminister Shirley Ayorkor Botchwey.

I båda länderna kommer det även att ordnas möten med frivilligorganisationer och representanter för nordiska företag. Under mötena diskuteras global säkerhet och multilateralt samarbete, handel och investeringar, klimatförändringarna och den gröna omställningen samt regionala säkerhetsfrågor och utveckling i Västafrika.

Den svenska utrikesministern Tobias Billström skriver på X att han “ser fram emot en givande och intressant resa med många möjligheter till diskussioner om handel och säkerhetspolitik tillsammans med våra partners”.

Ser fram emot en givande och intressant resa med många möjligheter till diskussioner om handel och säkerhetspolitik tillsammans med våra partners 🇳🇬 och 🇬🇭

⭐️🇸🇪🇩🇰🇫🇮🇮🇸🇳🇴 ⭐️ https://t.co/w439V32oON

– Tobias Billström (@TobiasBillstrom) August 12, 2024

Västafrika är en geopolitisk arena med otrolig potential och utmaningar. Ghana har en befolkning på 33,5 miljoner människor, som fortsätter att växa. Under de senaste 20 åren har landets BNP vuxit med nästan 70 miljarder och har lyckats uppehålla sina demokratiska processer trots konflikt i grannländer. Nigeria har den största befolkningen i hela Afrika på nästan 220 miljoner och har snabbt blivit en drivande ekonomisk kraft i världsekonomin. Dessutom har båda länderna fokuserat på att diversifiera deras ekonomier, då de så länge drivit tillväxt genom export från primärsektorn och naturresurser.

Västafrika är dock instabilt både på ett militärt och sociopolitiskt plan. Sedan 2020 har 10 statskuppförsök inträffat i väst- och centralafrikanska länder. Inom de Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (ECOWAS), en regional internationell samarbetsorganisation, har framgångsrika statskupper i Burkina Faso, Mali och Niger varit en smäll till regionens utveckling. Detta har också väckt frågor om kapaciteten för länder som Nigeria och Ghana att använda sig av sina diplomatiska kopplingar för att uppehålla stabiliteten i regionen.

Ekonomiskt så har Nigeria och Ghana båda utsatts för hög inflation under de senaste åren, vilket har skapat politisk oro också i dessa stabila demokratier. Kritik mot regeringen i Nigeria fokuserar på bland annat privatiseringen och den långsammare tillväxten under de senaste åren. I Ghana så har protester pekat på färre arbetsmöjligheter och den instabila primärsektorn. Handeln som länderna vill föra med Norden har fokus på både digitalisering och kunskap för att effektivisera tillväxten och utvidga ländernas servicesektor.

Därtill så söker Ghana och Nigeria efter ökad investering från nordiska länder. I Lagos har regeringen bland annat rustat upp den kritiska infrastrukturen och utvidgat en frihandelszon som drivs av Tolaram-holdingbolaget. Mejeriföretaget Arla Foods har i flera år använt frihandelszonen för att skapa hållbar mejeriproduktion i Nigeria, där efterfrågan på mejeriprodukter växer snabbt. I Nigerian har konferensen Nordic Nigeria Connect som för samman företagsledare i Norden och Västafrika också ökat på synligheten på samarbetet mellan regionerna. Den offentliga sektorn har därtill engagerat i internationella överenskommelser för att stöda utvecklingen i regionen. Energimyndigheten i Sverige lanserade 2023 ett samarbete för att stöda den gröna energiomställningen i Ghana.

Norden har också länge haft en stark diplomatisk roll i Afrika. De nordiska utrikesministrarna träffas regelbundet med ministrar från afrikanska länder. Det senaste utrikesmötet mellan nordiska och afrikanska länder inträffade i maj i Köpenham, där ett lika brett utbud på politiska frågor betonades. Inför det senaste mötet uttryckte Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att

– Med nästan en tredjedel av rösterna i FN och en snabbt växande ung befolkning är det inte konstigt att Afrikas internationella relevans bara ökar. Om vi ska kunna lösa några av vår tids största utmaningar krävs det att vi stärker vårt samarbete med de afrikanska länderna. Vi måste göra detta utifrån de behov och önskemål som våra afrikanska partners uttrycker.

Därtill så har Martti Ahtisaaris organisation CMI aktivt bidragit till ECOWAS strategi för konflikthanteringsmetoder.

Men militärdiktaturer i länder som Niger, Mali och Burkina Faso har ofta sökt legitimitet för deras odemokratiska handlande genom postkolonial kritik och opposition mot västvärldens inflytande. Om Norden ska spela en större ekonomisk och diplomatisk roll i regionen, behöver dessa frågor också hanteras av ministrarna.