I sommarvärmen satt sig den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet på torgkafé för att höra riksdagsledamöterna Eva Lindh (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) och Kim Berg (Finlands Socialdemokratiska Parti) delta i en paneldiskussion om det “Nordiska samhällsbygget – fortfarande värt att satsa på?”. Diskussionen leddes av Karita Blom, ordförande för Vasa svenska socialdemokrater.

Berg började tvåspråkigt i panelen med att diskutera hur det nordiska samarbetet har ändrats i och med ett osäkert världsläge.

– Tidigare hade vi inte alls någon utrikespolitik eller säkerhetspolitik under Nordiska rådets möten och nuförtiden tar sådana frågor upp en väldigt stor del av mötena. Sen kan man också säga att när östgränsen är stängd blir samarbetet med våra nordiska kamrater viktigare och viktigare i framtiden, berättar han.

Den första frågan till ledamöterna handlade om hur man kan stärka det nordiska samarbetet. Lindh uttryckte att ett starkt nordiskt samarbete är helt enkelt en nödvändighet då den nordiska modellen faktiskt är hotad.

– Vi behöver ökad kunskap och uppmärksamhet om det som händer i våra grannländer i Norden. Men också att vi verkligen uppskattar och förstår att det positiva som hänt i Sverige eller i Finland inte har hänt av sig själv. Det är just för att vi har haft kontakt och lärt oss av varandra. Vi skulle inte ha den välfärd som vi har i Sverige om vi inte hade haft utbyte, fortsatte Lindh.

Berg lade fokus på den kulturella biten och värdet som finns i att konsumera bland annat media och kultur från andra nordiska länder. Han uttryckte att det kan finnas värde för befolkningen att via offentliga mediatjänster få kulturupplevelser från hela regionen.

Blom fortsatte diskussionen genom att fråga om det vi kan lära oss av varandra. Berg använde dagens socialdemokratiska möte på Vasa centralsjukhus som ett gott exempel på hur man kan lära sig om olika modeller för bland annat hälsovård, både dess utmaningar och fördelar.

– Vissa saker gör Sverige bättre än Finland, vissa saker kanske Finland gör bättre än Sverige och sen har vi Danmark och alla de andra länderna. Så jag tror nog att vi har mycket att lära oss av varandra trots att samhällsmodellen är ganska lika, påpekade Berg.

– Vi är både mer lika och mer olika än jag trodde när jag gick med i Nordiska rådet. Just det där gör att vi kan lära oss av varandra, för att vi är så lika i grunden om att vi ska nå ett bättre samhälle, men i hur vi har löst det är vi väldigt olika, säger Lindh.

Hon ger äldreomsorgen som ett exempel på en fråga där Nordiska länder har gynnats av att göra saker ganska olika och därför kan lära sig av varandra. Inget av systemen är felfria, men alla har lyckats speciellt bra med något.

– Med vissa saker kan vi också säga: det här är bra, men gå absolut inte den här vägen. Så det är också bra att lära sig vad man inte ska göra av varandra, fortsatte hon.

Blom frågade Berg och Lindh om det är något specifikt som ligger nära hjärtat när det kommer till deras arbete i Nordiska rådet.

– Efter att i tjugo år arbetat som socialarbetare och skolkurator är det precis de här frågorna som ligger nära. Det är också därför jag engagerade mig politiskt för att jag vet hur stor skillnad det gör om man har en skola som är bra, svarade Lindh.

Berg påpekade också att arbetet i rådets välfärdsutskott hade varit väldigt viktigt för honom, men att han också anser att sitt arbete som medlem i rådets presidium har varit givande.

– I presidiet ser vi också på ett bredare utbud frågor. Det finns många saker som förstås berör Vasabor och österbottningar. Vi har lovat att göra arbete i alla fall med Umeå och har även haft kontakt med Stockholm om välfärdsfrågor, berättade han.

Ledamöterna diskuterade även det som Norden ska symbolisera ute i världen.

– Värdena som vi redan har är väldigt viktiga. Att alla har möjligheter att gå i skola, att alla får hjälp och slipper till sjukhus för att få vård när de behöver den. De här värdegrunderna är sådana som vi har haft länge och jag anser att det speciellt nu när det ser ekonomiskt svårt ut är de här frågorna vi inte kan glömma, sade Berg.

Lindh valde att uttrycka den Nordiska värdegrunden i fyra ord: Jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och förtroende.

Språkfrågan kom också på tal och Lindh vågade göra ett försök på att hålla ett kort tal på finska till stor uppskattning från publiken. Hon uttryckte vikten som språk har för gemensam förståelse i Norden.

– Språket är viktigt och det är också därför vi måste ha respekt för tvåspråkigheten som ni har. Vi måste hantera tvåspråkigheten och förståelsen för varandra, för språket är inte bara ett språk. Det är en kultur och en fundamental förståelse för varandra, reflekterade hon efter sitt tal.

Utbildning i språk för unga var relevant för både Berg och Lindh.

– Alla länderna borde ha möjlighet att studera finska, svenska, danska eller isländska. Alla kommer inte att läsa alla nordiska språk, men man borde åtminstone ha möjligheten till att göra det, argumenterade Berg.

– Det gör det otroligt mycket lättare för mig att förstå danska eftersom jag hörde det tidigt, så jag tror också det där med utbyte när vi är unga spelar stor roll för att öka förståelsen, lade Lindh till.

Paneldiskussionen avslutades med en fråga om aktuella utmaningar inför Kvarkenrådets möte, samt tillägg från publiken om bland annat hälsovård.