Lagen kallas också Snyder Act efter dess upphovsman, kongressledamot Homer Peter Snyder från delstaten New York. Republikanen Snyder var ordförande i representanthusets utskott för indianärenden och känd för att han ville ge urinvånarna lika rättigheter som de som hade koloniserat Nordamerika.

År 1924 var Demokratiska partiet i djup kris i USA, medan Republikanska partiet dominerade stort. I det då större partiet fanns ännu ett förhållandevis starkt arv från president Abraham Lincoln som hade avskaffat slaveriet. Efter inbördeskriget hade det femtonde tillägget till USA:s konstitution gett i princip rösträtt åt alla medborgare oavsett ras. I praktiken hade de sydstater som förlorade inbördeskriget lyckats kringgå tillägget och frånta afroamerikanernas rösträtt med så kallade Jim Crow-lagar, vilka var i kraft fram till 1960-talet.

År 1920 hade det nittonde tillägget ratificerats som gav kvinnorna rösträtt. Republikanerna hade återtagit Vita huset i det årets val inte minst för att partiets isolationistiska politik som vände ryggen åt Europas problem var populär bland de mer pacifistiskt lagda kvinnorna.

Fortfarande saknade ursprungsbefolkningen medborgerliga rättigheter därför att konstitutionen med alla sina tillägg garanterade dessa rättigheter åt amerikanska medborgare, inte åt urinvånare som ansågs vara medborgare i var sin separata nation. När deras insats trots allt hade dugit i världskriget, ville Homer P. Snyder ändra på sakernas tillstånd. Lagförslaget gjorde han trots att just militärtjänst hade varit ett sätt att kvalificera sig för medborgarskap redan innan den nya lagstiftningen.

Ordförande i representanthusets utskott för indianärenden Homer P. Snyder år 1921. (Foto:USA:s kongressbibliotek/Wikimedia Commons)

USA:s president Warren G. Harding hade avlidit sommaren 1923. Hans administration hade drabbats av skandaler, inte minst Teapot Dome-skandalen där privata oljebolag hade tillåtits tillgång till oljefält garanterade för krigsmaktens bruk när de hade mutat inrikesministern.

Efter Hardings död var Republikanska partiet igen i medvind efter att Calvin Coolidge hade tagit över som president. Han är känd för eftervärlden för sin mycket högervridna ekonomiska politik och närmast blinda tillit till marknadskrafterna. Det är av den orsaken Ronald Reagan valde Coolidges porträtt till Ovala rummet i Vita huset när han tillträdde som president 1981. Men arvet efter Coolidge gäller inte enbart marknadsliberalism. Coolidge hade förespråkat kvinnlig rösträtt innan det nittonde tillägget trädde i kraft och som president hade han ett tidigt intresse för miljöfrågor och för urfolks rättigheter, samtidigt som han begränsade invandringen av syd- och östeuropéer.

President Coolidge undertecknade Snyder Act måndagen den 2 juni 1924 och lagen trädde i kraft omedelbart. Efter det var urinvånarna amerikanska medborgare, förutsatt att de var födda i USA. Några urinvånare hade blivit medborgare redan innan Snyder Act. Man hade kunnat anses värd medborgarskapet genom äganderätt, genom militärtjänst eller genom att avsäga sin tillhörighet i sin nation.

Snyder Act gav rösträtt åt urinvånare utan att de behövde ge upp tillhörigheten i sina egna nationer. De erkändes både som amerikanska medborgare och som medborgare i sina egna nationer med självbestämmanderätt.

Ur urinvånarnas perspektiv är det förstås absurt att nykomlingarna till sist gav dem medborgarskap i deras eget land där de hade bott långt innan européerna hade kommit dit. Hundraårsjubileet av Snyder Act uppfattas ändå som en milstolpe i evolutionen av de vita kolonisatörerna och deras ättlingar mot en mer jämlik människosyn.

De medborgerliga rättigheterna för ursprungsbefolkningen kom väldigt sent om man tänker på att USA:s urinvånare hade utsatts för ett massivt folkmord innan dess och deras folkmängd hade minskat mycket drastiskt. Den polsk-judiska juridikprofessorn Raphaël Lemkin som år 1933 formulerade ett folkmordsbegrepp hade inte minst folkmordet på urinvånarna i åtanke. År 1941 kom han till USA där han fick en professur vid Duke University och år 1944 lanserade han begreppet genocid i en artikel han publicerade i USA om Förintelsen.