– Jag är positivt överraskad. Efter kommunalvalet hade jag en känsla och en tro på att få stöd i det här valet men jag visste inte hur många som skulle rösta och vilka frågor som skulle dominera debatten, säger Anette Karlsson som var tvåa bland alla kandidater i Borgå efter SFP:s Mikaela Nylander och fyra när det gäller alla kandidater i Östra Nylands välfärdsområde.

Enligt Anette var valet mycket lokalt i Östra Nyland och väljare ville ha personer från den egna kommunen i välfärdsområdets fullmäktige. I det egna fallet fick hon 1 097 röster, alltså 89,1 % av rösterna från Borgå.

– På det sättet påminde valet mera om ett kommunalval än ett nationellt val, kommenterar Anette som var mycket nöjd med att vara den näst största röstmagneten i Borgå.

En faktor bakom framgången kan ha varit att väljarna ville ha kandidater med expertis i social- och hälsovårdsfrågorna.

– Jag är socionom, blivande socialarbetare och sedan har jag politisk erfarenhet när det gäller social- och hälsovårdsfrågorna. Jag hade en jättestark hembas men det var svårt att sprida ut.

Anette Karlsson var etta i både Gammelbacka och i Hammars-Tolkis i områdesvalet, när hon hade varit etta i enbart Gammelbacka i kommunalvalet.

– Det är en fin sak att vara stadens etta i två områden. Jag hade ganska mycket vägskyltar och fick synlighet på det sättet.

SDP tog tio mandat i Östra Nylands välfärdsområde. Resultatet var bättre än väntat, eftersom vissa prognoser hade lovat nio mandat.

– Vår grupp är mångsidig med representation också från Sibbo, Askola och Lovisa. Det är viktigt med balans mellan kommunerna och att små kommuner har representation i fullmäktige.

Med valdeltagandet som var 48,5 % i Östra Nyland är Anette inte helt nöjd med men anser att det trots allt blev högre än vad man var rädd för.

– De som röstade har vetat vad de har valt. De ville ha expertis inom social- och hälsovårdsfrågorna samt räddningsväsendet. Det finns mycket nytt tänkande, yrkestänkande och politisk erfarenhet i fullmäktige. Väljarna är kloka, fast det talades om alla möjliga underligheter före valet.

En sak som kan ha sänkt valdeltagandet är coronapandemin.

– Det kan ha funnits rädsla och oro på grund av coronan och det är synd för att vårdreformen berör mest just riskgrupperna. I nästa val får man hoppas på ett högre valdeltagande, avslutar Anette Karlsson.