Internationellt
8.1.2023 21:55 ・ Uppdaterad: 9.1.2023 15:21
Anhängare till Bolsonaro stormar Brasiliens kongress
Två år och två dagar efter stormningen av Capitolium i Washington, D.C. beslöt sig en större grupp av anhängare till Brasiliens före detta president Jair Bolsonaro ställa till med något liknande som anhängarna till Donald Trump i USA gjorde när de inte kunde acceptera en förlust i ett demokratiskt val.
Den 8 januari 2023 vill gå till historien som dagen då anhängarna till Jair Bolsonaro beslöt sig att storma Brasiliens kongressbyggnad.
Som sittande president förlorade Bolsonaro knappt i den andra omgången av presidentvalet mot Arbetarpartiets kandidat Lula da Silva den 30 oktober 2022. Lula blev Brasiliens president på nytt den 1 januari 2023, exakt 20 år efter att han blev president för första gången. Bolsonaro medgav aldrig att han hade förlorat valet och han åkte till Florida strax innan hans mandatperiod tog slut, så att han inte behövde vara närvarande vid Lulas installationsceremoni.
President Lula da Silva var på besök i São Paulo när anhängarna till Bolsonaro stormade kongressen, presidentpalatset, olika ministerier och Högsta domstolens byggnad i huvudstaden Brasília. Efter nyheten om stormningen höll Lula ett tal där han lovade att upprorsmakarna kommer att bestraffas.
Palácio Nereu Ramos är Brasiliens kongressbyggnad i huvudstaden Brasília. Kongresspalatset invigdes 1960 och ritades av den modernistiska arkitekten Oscar Niemeyer som var huvudarkitekt för den brasilianska huvudstaden. (Foto: Leon Petrosyan/Wikimedia Commons)
Likheterna till skeendena i USA:s huvudstad två år tidigare är uppenbara. Trump och Bolsonaro liknar varandra på många sätt och det gäller även båda ex-presidenternas anhängare. När det inte går att acceptera en valförlust och hålla ett tal där man klart och tydligt tillkännager förlusten, börjar anhängarna att tro att valet var riggat.
En viktig skillnad är att Bolsonaro under hela sin karriär har talat nostalgiskt om militärdiktaturens tid. Hans anhängare har betydligt större förhoppningar om en militärkupp än vad Trumps anhängare kunde ha. Militärdiktaturen i Brasilien upphörde 1985 men dens skugga lever kvar i hur den brasilianska högern tänker. Tröskeln var därför inte alltför hög till att öppet utmana demokratin och ställa till med ett kuppförsök med diktatur som mål.
USA:s utrikesminister Antony Blinken har fördömt den våldsamma attacken mot Brasiliens demokratiska institutioner, liksom Mexikos president Andrés Manuel López Obrador och Chiles president Gabriel Boric.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
