Kultur

Ann-Helén Laestadius Sápmitrilogi: Straff lika bra som trilogins första roman Stöld

Carl-Johan Utsi/Romanus & Selling
Den tredje delen av Ann-Helén Laestadius Sápmitrilogi är på kommande och den första delen blir till film.

I andra delen av Ann-Helén Laestadius hyllade Sápmitrilogi, Straff (den första var Stöld från 2021) följer vi följa en grupp barn, som i mitten av 1950-talet gick i en så kallad nomadskola. Särskilt skapat för just samiska barn. Det var en allt annat än en behaglig tillvaro.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

A-H Laestadius – själv med samiska rötter – ger i sin roman en skakande skildring av den förnedring, våld och pennalism som förekom i nomadskolan. Och denna öppna rasism mot barn till ett ursprungsfolk i Sverige som de flesta inte alls hade några kunskaper om var ju inte alls för så länge sedan.

De samiska barnen tvingades gå i särskilda internatskolor (nomadskolor) redan från sju års ålder – och långt från sina renskötarfamiljer. De fick bara komma hem till jul och under sommarlovet. I nomadskolan togs de ifrån sitt eget samiska språk, sin kultur, ja till och med namnen kunde ibland ändras.

I ett avsnitt i romanen kan vi läsa hur ett av barnen, Jon-Ante, i samband med en myndighetsinspektion reagerar på detta: ”Nomadskolinspektören skulle komma och det var inte bara barnen som var nervösa för att svara fel under förhören. Minst lika spända verkade lärarna, husmor och biträdena vara. Det var nu de skulle granskas och visa upp att de följde statens önskemål om att barnen som var lappar skulle förbli lappar” (som samerna kallades då). Det var budskapet från läraren.

Men Jon-Ante kunde inte riktigt få ihop det där. De skulle både vara lappar men ändå fick de inte tala samiska i skolan. Och de fick också lära sig i nomadskolan att jojken var syndig men ändå skulle de samtidigt ha på sig koltar när det kom besök av t ex myndighetspersoner på inspektion till skolan.

I Laestadius av många kritiker rosade roman – liksom hennes förra Stöld – varvas kapitlen om det grymma livet i skolan med berättelser om hur dessa tidiga barnaskolår kom att påverka och prägla dem som vuxna, trettio år senare. Somliga skäms och försöker dölja sitt ursprung, åter andra lever vidare med trauman som förmörkar livet också sent upp i åren.

Trots den mörka grundtonen finns i romanens filmiska slut ändå några scener av hopp och kraft. Lite ljus i mörkret vill författaren ändå förmedla. Romanen är en fristående uppföljare till Stöld som utkom 2021. Den förra handlade om tjuvjakten på samernas renar och myndigheternas högst måttliga eller direkta ointresse för att utreda och lagföra dessa hatbrott. Berättelsen i Stöld kretsar kring flickan Elsa som på en skidtur ser sin egen, älskade ren ligga död i snön. Hon möter också mördaren som genom att dra sin hand över halsen hotar henne med döden om hon så mycket som knystar om för andra vad hon sett. De här två romanerna går utmärkt bra att läsas fristående från varandra. Eller ihop i ett svep. De är båda god läsning om något som de stora flertalet i Sverige nog har högst rudimentära eller just inga kunskaper alls om. De är båda välskrivna, har ett fint språk och är synnerligen angelägna och dramatiska. Berättelserna i de båda romanerna fångar läsaren tämligen omgående, sedan läser man bara vidare och vill veta hur det går. En tredje del av trilogin ur också utlovad. Och redan 2024 kommer den första romanen Stöld som spelfilm.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

 

Recension: Ann-Helén Laestadius; Straff (2023); Romanus & Selling; 441 s.

 

Fotnot: I Sápmi finns ca 17 000 som talar nordsamiska, varav 6 000 bor i Sverige och övriga i Norge och Finland. Det finns drygt 4 600 renägande samer i Sverige, varav nästan 4 000 bor i Norrbotten. Inom Kiruna kommun bor flest samer I landet.

 

Recensionen är den andra som Arbetarbladet.fi har publicerat om Straff. Lukas Lundin recenserade romanen den 22 februari 2023. Lukas Lundins recension av Stöld publicerades dessutom den 5 februari 2021.

 

Korrigering 15.5.2023 kl 20.25: “hennes första roman” ändrat till “trilogins första roman” i rubriken.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE