Internationellt
1.1.2023 12:50 ・ Uppdaterad: 1.1.2023 13:55
Benedictus XVI död
Påve emeritus Benedictus XVI har avlidit den 31 december 2022 i klostret Mater Ecclesiae i Vatikanträdgårdarna. Han var 95 år gammal och blev den mest långlivade påven någonsin.
Det tidigare rekordet innehades av Leo XIII som dog i ämbetet år 1903 i en ålder av 93 år. Benedictus XVI abdikerade i 85-årsåldern på grund av hög ålder och bristande krafter. Den tidigare innehavaren av åldersrekordet, Leo XIII, tillhörde den italienska grevliga familjen Pecci, medan Benedictus XVI var tysk.
Den tyska nationaliteten är den tredje vanligaste nationaliteten bland påvar. 217 av 266 påvar räknas som påvar från den apenninska halvön, dvs. de italienska påvarna, även om Italien som nation inte har existerat särskilt länge. Sexton påvar räknas som franska påvar och sex räknas vanligtvis som tyska påvar. De fem tidigare tyska påvarna regerade under medeltiden då det fanns något som kallades Tysk-romerska riket, officiellt Heliga romerska riket av tysk nation. När Benedictus XVI tillträdde som påve år 2005, hade den senaste påven av tysk härkomst varit Viktor II som dog år 1057. Viktor II var en av de tyska påvarna som ledde 1000-talets gregorianska kyrkoreformation. Sedan dröjde det en längre tid tills kardinal Joseph Ratzinger valdes till påve år 2005.
Enligt ett extremt restriktivt sätt att räkna har det funnits bara tre tyska påvar, men man kan också komma upp till åtta tyska påvar enligt det stortyska räknesättet. Då skulle Hadrianus VI på 1520-talet räknas som tysk påve. Han kom från Utrecht och brukar räknas som nederländsk påve, men Nederländerna var inte ett självständigt land vid den tidpunkten.
Joseph Aloisius Ratzinger föddes den 16 april 1927 i den bayerska kommunen Marktl som ofta kallas Marktl am Inn, för att kommunen ligger vid floden Inn. Han döptes redan samma dag som han föddes. Fadern Joseph var polis och modern Maria var kokerska. Hennes släkt Peintner härstammade från Sydtyrolen i Italien. Den blivande påvens farfars bror Georg Ratzinger hade varit en inflytelserik präst under 1800-talet som drev samhälleliga reformer också i egenskap av politiker i Bayerska patriotpartiet.
Joseph Ratzinger var fem år gammal vid nazisternas maktövertagande i Tyskland. Speciellt fadern hade en mycket kritisk inställning till nazismen, något som också påverkade karriärmöjligheterna som polis. Sonen blev medlem i Hitlerjugend år 1941 för att det förutsattes enligt lagen av en 14-årig pojke som var tysk medborgare. Samma år mördades hans kusin, också en 14-årig tysk pojke, av nazisterna för att han led av Downs syndrom. Före krigsslutet hann Joseph Ratzinger tjänstgöra i ett luftvärnsförband inom armén som försvarade BMW:s fabrik i München. I april 1945 deserterade han och satt en kort tid som krigsfånge.
Den äldre brodern Georg Ratzinger (1924-2020) var katolsk präst och kyrkomusiker. Bröderna Georg och Joseph Ratzinger prästvigdes samma dag, den 29 juni 1951 av ärkebiskopen av München och Freising. Joseph Ratzinger skrev sin doktorsavhandling om kyrkofadern Augustinus och därefter var det dags för habilitation om kyrkoläraren Bonaventura. I många år verkade han som professor i dogmatik vid olika tyska universitet.
1968-vänsterns marxistiska studentuppror i Tübingen kom som en chock för Ratzinger som fjärmade sig från de liberalteologiska strömningarna som följd. I Tübingen verkade han mellan 1966 och 1969, varefter han fick en professur i Regensburg där universitetet var mer konservativt. Under Andra Vatikankonsiliet 1962-1965 hade Ratzinger fortfarande varit mer reformistiskt lagd då han var rådgivare åt ärkebiskopen av Köln.
År 1977 utsågs Joseph Ratzinger till ärkebiskop av München och Freising. I samband med utnämningen till ärkebiskop tog han sitt valspråk Cooperatores veritatis som betyder Sanningens medarbetare. Redan senare samma år upphöjdes han till kardinalpräst. Ärkestiftet München-Freising ledde Ratzinger fram till år 1982. Mellan 1977 och 1993 hade kardinal Ratzinger dessutom Santa Maria Consolatrice i Rom som titelkyrka. År 1993 utsågs han till kardinalbiskop av Velletri-Segni.
Som kardinal fortsatte Ratzinger att skriva teologiska böcker. Mellan 1982 och 2005 var han ordförande för Påvliga Bibelkommissionen som sysslar med katolsk tolkning av Bibeln. Redan i november 1981 hade han dessutom utsetts som prefekt för Troskongregationen som är den mäktigaste av den katolska kyrkans nio kongregationer. I den egenskapen försvarade och bekräftade han kyrkans doktrin i frågor som preventivmedel, homosexualitet och interreligiös dialog. Också det ämbetet hade Ratzinger tills han valdes till påve år 2005.
År 1998 blev Ratzinger vicedekan i kardinalskollegiet och 2002 dekan. I samband med den senare utnämningen blev han kardinalbiskop av Ostia, men behöll också titeln kardinalbiskop av Velletri-Segni tills han tillträdde som påve.
Påve Johannes Paulus II dog den 2 april 2005. Ratzinger fyllde 78 år den 16 april och valdes till påve den 19 april. Redan i det skedet hade Ratzinger hoppats kunna pensionera sig i lugn och ro, en önskan som försenades till februari 2013 och krävde en en såpass osedvanlig åtgärd som abdikation. Senaste gången en 78-åring hade valts till påve hade det gällt Clemens XII år 1730 men Ratzinger som knappt hade hunnit fylla 78 var något yngre. Rekordet hålls av Clemens X som var 79 år gammal när han valdes till påve år 1670, såtillvida det går att belägga påvarnas åldrar vid tidpunkten av ämbetstillträde. Ingen som har fyllt 80 år har någonsin valts till påve eller åtminstone ingen påve vars födelsedatum har kunnat beläggas.
Som påve valde Ratzinger namnet Benedictus som betyder den välsignade för att hedra Benedictus XV och Benedikt av Nursia. Benedictus XV hade varit påve under första världskriget och kändes som en “förkämpe för freden”. Benedikt av Nursia var det västerländska munkväsendets grundläggare som grundare av Benediktinorden. Dessutom råkar 1700-talshelgonet Benedetto Giuseppe Labre ha sin minnesdag den 16 april som är Ratzingers födelsedag.
Muslimerna blev upprörda när han år 2006 citerade en skrift från 1300-talet av Bysans kejsare Manuel II Palaiologos där profeten Muhammed kritiseras.
En av de viktigste resorna som påve för Benedictus XVI var statsbesöket i USA i april 2008. Pedofilskandalerna i USA hade uppdagats år 2002, tre år innan han blev påve.
– Det är ett stort lidande för kyrkan i USA och för hela katolska kyrkan och för mig personligen att detta har kunnat ske, sade Benedictus XVI i USA.
I Irland beordrande påven en utredning av prästers övergrepp på barn och flera biskopar fick avgå.
År 2013 abdikerade Benedictus XVI. Den senaste gången det hade skett hade varit den 4 juli 1415. I samband med kyrkomötet i Konstanz upphörde nämligen Gregorius XII att vara påve. Det var inte något han själv hade önskat utan det hängde ihop med tidens maktkamp mellan påvar och motpåvar. Gregorius XII gick ändå med på att abdikera för att på det sättet avsluta den stora schismen och fick sedan fortsätta sin kyrkliga karriär som kardinal. Den senaste påven som hade abdikerat av eget initiativ hade varit Celestinus V år 1294. Celestinus V hette egentligen Pietro Angelerio och hade motvilligt gått med på att ställa upp som påve som en kompromisslösning men abdikerade efter bara fem månader, eftersom han ville leva ett asketiskt liv och upplevde den politiska makten som påve som en fara för själens frälsning. På 1200-talet gick det inte riktigt an att abdikera frivilligt utan att väcka misstankar och efterträdaren satte Celestinus V i fångenskap efter ett misslyckat flyktförsök till Grekland. Orsaken till tillfångatagandet var fruktan som Bonifatius VIII kände för att företrädaren kunde utses till motpåve. Celestinus V blev Pietro Angelerio på nytt. Han var till åldern kommen, fastade i fängelset, dog redan 1296 och kanoniserades senare.
Även Benedictus XVI väckte misstankar med sin abdikation år 2013, särskilt i konservativa kretsar. Detta är något ironiskt eftersom han hade varit en relativt kontroversiell påve och de konservativa hade kunnat lita på honom i frågor som gällde t.ex. abort och kvinnans ställning inom kyrkan.
Påve emeritus Benedictus XVI fick efter abdikationen till sitt förfogande ett kloster i Vatikanträdgårdarna, Mater Ecclesiae. Klostrets namn syftar på Jungfru Maria som kyrkans moder. Marie Besöks-orden flyttade ut år 2012 i samband med att klostret renoverades. Nunnorna från Marie Besöks-orden hade hållit hus i klostret bara sedan 2009, men innan dess hade man bytt nunneorden vart femte år sedan klostrets grundande år 1994. Benedictus XVI flyttade in med några assistenter och hushållsarbetet utfördes av kvinnor tillhörande lekmannagruppen Memores Domini.
För det mesta höll Benedictus XVI en låg profil efter abdikationen. År 2019 framträdde han dock i den tyska tidskriften Klerusblatt som försvarare av kyrkans lära med en frän kritik av 1960-talets sexuella revolution och frigörelse. Rekordet som historiens mest långlivade påve uppnådde Benedictus XVI den 4 september 2020.
Benedictus XVI går till historien som en benhårt konservativ och renlärig påve som motsatte sig sekulariseringen. Men han är historisk också för sin abdikation och den rekordhöga åldern han nådde efter abdikationen.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.