Helsingforsavtalet, som skrevs under 1962, utgör den rättsliga grunden för det nordiska samarbetet vid Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Senaste gången Helsingforsavtalet reviderades var 1996 i samband med Finlands och Sveriges inträde i EU. I sitt svar till Nordiska rådet från februari betonade de nordiska regeringarna att det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin i det rådande världsläget.

Juridiska konsekvenser bör utredas

Konsekvenserna av en eventuell revidering av avtalet för internationella avtal och ansvar bör dock utredas innan man går vidare i frågan. Därför har regeringarna den 4 april 2025 utsett Elina Pirjatanniemi, professor i juridik vid Åbo Akademi, till utredare för att granska de juridiska frågor som hänför sig till en eventuell revidering. Pirjatanniemi bistås av ett team av experter på olika rättsliga områden.

– Vi har mottagit Nordiska rådets önskemål och tar dem på allvar – efter att utredningen är klar kan de nordiska regeringarna ta ställning till hur och på vilket sätt de vill gå vidare med en eventuell revidering av Helsingforsavtalet, säger Finlands minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz.

Utredningen väntas vara klar vid utgången av 2025 så att den kan läggas fram för de nordiska regeringarna i början av 2026.

– Det är tydligt för var och en, att i den aktuella och framtida geopolitiska situationen så har det formella nordiska samarbetet en stor betydelse och vikt. Därför gläder det mig mycket att regeringarna har beslutat att sätta i gång den juridiska utredningen så vi kan få en klar bild av vilka möjligheter och potential som finns, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.