Opinion

Debatt: Israel göder antisemitismen

Rory Arnold/Storbritanniens regering/Wikimedia Commons
Benjamin Netanyahu i januari 2024.

Antisemitismen har ökat i Europa och så även i Sverige. För det bär staten Israel ansvar. Det råa övervåld, folkrättsvidriga bombningar av skolor och sjukhus, blockering av hjälpsändningar av mat och mediciner och fördrivning av palestinier som Israel dagligen gör sig skyldig till i Gaza väcker avsky och ilska och eldar under antisemitismen. Det gör också frånvaron av protester och reaktioner från de många judiska organisationer som finns i Sverige.

ABL

 

 

Israels agerande efter palestinska Hamas attack den 7 oktober förra året mot en judisk festival i Gaza har passerat det mesta av anständighet. Att Israel enligt folkrätten har all rätt att försvara sig och att kunna leva inom trygga gränser är tveklöst. Lika tveklöst är att Hamas attack mot den israeliska festivalen alldeles vid gränsen mot Palestina var ett oförsvarligt terrordåd. Men det israeliska svaret med tungt militärt ingripande i hela Gaza och demolering av allt från palestinska hem till skolor, förskolor, sjukhus och hela bostadskvarter ligger långt utanför folkrättens krav på proportionalitet.

I Hamas attack dödades 1 000 israeler och 200 togs som fångar. Det israeliska våldet har hittills kostat nära 40 000 palestinier livet varav, enligt FN:s barnfond Unicef, 14 000 är barn. 60 000 har skadats. I omgångar jagas människor av den israeliska armén likt boskap från det ena hörnet av Gaza till det andra. Deras hem sprängs eller jämnas med marken.

I stället för att försöka hitta en bra politisk lösning på den nu 70-åriga Palestinakonflikten där Israel ockuperar stora palestinska områden och israeliska bosättare med våld och med hjälp från armén jagar bort palestinier skickar Israel ut ännu mer militär när palestinier protesterar mot israeliska övergrepp.

Konflikten mellan Israel och Palestina är lika gammal som staten Israel. När FN 1947 tog beslut om att det tidigare av britterna förvaltade Palestina skulle delas upp i två delade med en judisk och en arabisk del började osämjan. Samma dag 1948 som britterna lämnade Palstina utropade judarna den judiska staten Israel. I det krig som följde utvidgade Israel sina gränser. Palestinsk mark annekterades.

Som gammal stabil demokrati med traditioner från Olof Palme och Dag Hammarskjöld borde Sverige och den svenska regeringen stå i första led att ställa sig frågande till Israel och regeringen Netanyahus krig i Gaza. Folkrättsjuristen Pål Wrange har konstaterat att det är fullt rimligt att betrakta det Israel gör i Gaza för folkrättsbrott. Sydafrika har gjort en anmälan mot Israel till den internationella brottmålsdomstolen (ICC) med motiveringen att man upplever Israels agerande i Gaza mot Palestinierna som jämförbart med folkmord. ICC har svarat med att skicka en ansökan om internationell häktningsorder på Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

För den judiska befolkningen utanför Israel påverkas vardagen tydligt av varje konflikt mellan Israel och Palestina. I Sverige har konflikten i Gaza tvingat judiska verksamheter och församlingar att öka säkerheten. Judar vågar med risk för att bli angripna inte längre visa sina davidsstjärnor.

Att lösa den nu 80 år gamla konflikten kräver politiker som kan förverkliga FN:s plan från 1943 och få till stånd en tvåstatslösning. Det kräver också ett Israel som slutar ge stöd till judiska bosättare på palestinsk mark och river den israeliska ”muren” som skär genom palestinska olivodlingar och isolerar byar och människor. Men med Netanyahu som premiärminister förblir allt det en osannolik önskan. Han har förklarat att en tvåstatslösning är utesluten. Israel ska utvidgas. Och världen får fortsätta se hur den judiska staten med sin politik eldar under en växande antisemitism.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE