Opinion
29.9.2022 06:15 ・ Uppdaterad: 29.9.2022 06:15
Debatt: Två nationalspråk är en styrka
Vår grundlags sjuttonde paragraf slår fast att Finlands nationalspråk är finska och svenska. Detta har historiska skäl, men är inget som endast hör till det förflutna. Tvärtom har landets två nationalspråk blivit en del av Finlands identitet, ett drag hos folksjälen, en stolt nyfikenhet i kulturarvet för alla finländare och en samtida och framtida styrka.
Detta borde bejakas. Istället väljer Sannfinländarna att krypa ned i imaginära skyttegravar med sitt “finskhetsprogram” som enligt mig är osakligt, missvisande och destruktivt. Vare sig syftet är äkta eller bara att provera är förslagen allvarliga och skadliga. Medan vi andra söker lösa akuta problem och skapa hållbar tillväxt långsiktigt vill sannfinländarna försämra grundlagsenliga rättigheter och på xenofobiskt vid väcka liv i pinsamma initiativ.
Även om det givetvis finns flera olika uppfattningar så tränger ett klart budskap fram från näringsliv, internationella organisationer och föreningar: Finlands två nationalspråk är en fördel. Denna fördel blir inte mindre i dessa tider då porten till Ryssland blivit en mur, då även östra Finland blickar västerut allt mer. Då Finland och Sverige går hand i hand in i Nato. Då vi samarbetar mer i krisberedskap med Sverige. Då det nordiska samarbetet kan spela en allt viktigare roll.
Svenska språket är inget som angår bara den minoritet som har svenska som modersmål i Finland. Språket är betydelsefullt i positiv mening för hela folket, ett berikande element som har både egenvärde och nytta. Det gäller att höja blicken. Då ser vi plötsligt att svenska språket räcker långt i kommunikationen med över 20 miljoner nordbor och finskan är det mindre språket, men likväl det också ett språk vi försvarar, utvecklar och stolt håller framme. För att vi älskar det. Precis som vi älskar svenskan.
Det hela handlar också om trygghet. Grundlagen tryggar “vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att få expeditioner på detta språk”.
Grundlagen säger vidare att det “allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.” Dessa lika grunder vill sannfinländarna krossa. Vi vill garantera dem.
Denna regeringsperiod har nationalspråken beaktats bättre i lagberedning och lagstiftning än under den senaste borgerliga regeringen. Nu har också nationalspråksstrategin uppdaterats. Den senaste viktiga förbättringen är att veckotimmarna i svenska ska bli fler för årskurserna 6-9. Att undervisningen tidigarelades för ett antal år sedan var motiverat, men innebär att timmarna var för få för att vara fördelade på fyra år, vilket lärarna i svenska påpekat. Alla vinner på att undervisningen i det andra inhemska språket sker utan längre avbrott.
Som framkom i regeringsförhandlingarna 2019 vill vi socialdemokrater stärka svenskans ställning. Skillnaden till regeringsbildningen 2015 var uppenbar. Frågan är var de övriga stora partierna står 2023.
Johan Kvarnström
Riksdagsledamot, SDP
Raseborg
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Opinion
Huvudnyheter
Opinion
Huvudnyheter