Huvudnyheter

FSD:s styrelse diskuterade krisfrågor

Topi Lappalainen
Arseniy Lobanovskiy, Jonna Lindqvist och Rebecca Åkers på FSD:s styrelsemöte den 23 september 2022.

FSD:s styrelse möttes den 23 september för att diskutera aktuella frågor och göra förberedelser inför kongressen.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Den allmänpolitiska diskussionen inleddes av riksdagsledamot Johan Kvarnström.

– De ukrainska styrkorna har haft framsteg, konstaterade han och noterade Rysslands partiella mobilisering som motåtgärd.

– Man kan hoppas att det eventuellt stärker motståndet mot kriget.

Kvarnström noterade att samtidigt som kriget pågår, får inte andra internationella händelser samma uppmärksamhet.

– Det finns flyktingar som drunknar i Medelhavet och protester i Iran.

När det gäller den inhemska politiken, konstaterade Kvarnström att han har försvarat papperslösas rätt till nödvändigt vård.

– Man skulle önska mer flankstöd i de frågorna.

Kvarnström konstaterade att budgetförslaget som diskuteras i riksdagen är en budget i kristider.

– Samlingspartiets alternativ att stärka livskraften är sådana som vi inte tror på.

Kvarnström berömde ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainens sätt att sköta situationen med Fortum och Uniper.

– Hon har gjort en strong insats i en otacksam situation.

När det gäller vårdarkrisen och patientsäkerhetslagen står Kvarnström för sin röst. Han var nöjd med ändringar som gjordes till lagen innan den godkändes.

– Det är viktigt att det inte kan bli böter för en enskild person.

Frågan om skyddsarbete var det som avgjorde Kvarnströms röst, en fråga som inte hade varit aktuell när saken diskuterades i våras. Samtidigt efterlyste han lösningar när det gäller vårdarnas löner.

– Situationen är ohållbar för vårdarna och deras sak är allas vår sak.

Regeringens förslag till en ny translag nämnde Kvarnström som ett steg i rätt riktning och dessutom talade han om vikten av att försvara förlossningsavdelningen på Lojo sjukhus.

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus på styrelsemötet. (Foto: Topi Lappalainen)

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus fortsatte diskussionen med sin översikt över det allmänpolitiska läget.

Vladimir Putins beslut om partiell mobilisering är jätteoroväckande, konstaterade Qvintus som särskilt betonade faran som Rysslands kärnvapen utgör i en situation som hotar att urarta.

– Om det börjar rasa ner i Ryssland, måste man vara redo för det i västvärlden.

Qvintus underströk vikten av att fortsätta med sanktionerna och konstaterade att Ungerns premiärminister Viktor Orbán redan har nämnt att sanktionerna borde slopas.

– Det är helt oacceptabelt, konstaterade Qvintus.

Även han berömde minister Tytti Tuppurainens insats i situationen med Fortum och Uniper. Enligt Qvintus gäller det för SDP att komma med lösningar i energikrisen, något han också upplever att regeringens budgetförslag erbjuder.

– Budgeten lämnar inte någon ensam i den här situationen.

Qvintus höll med Kvarnström i frågan om skyddsarbete och även han ansåg att FSD bör medverka till att vårdarkrisen får en lösning som förbättrar vårdpersonalens situation.

– Det är viktigt att vi för en kontinuerlig dialog med vårdarna och deras fackliga företrädare. Jag var på sjukvårdardagarna där det kom kritiska frågor, vilka ledde till bra diskussioner.

Med tanke på riksdagsvalet betonade Qvintus vikten av att SDP tar initiativ och vågar vara aktiv i diskussionen.

Larserik Häggman från Raseborg uttryckte oro för en randstatspolitik och efterlyste nordiskt samarbete inom Nato i sitt inlägg.

– Det handlar om den grundläggande principen att vi inte utgör ett hot mot någon, förklarade Häggman sin tanke om en humanare Natopolitik.

Rebecca Åkers från Korsholm kommenterade valrörelsen i Sverige där Sverigedemokraterna vann stort och det borgerliga blocket fick majoritet.

– Man uttryckte sig omänskligt om utsatta områden och invandring. Vad vi kan lära oss är att inte låta den populistiska högern sätta agendan.

Åkers efterlyste en tydligare kommunikation från SDP när det gäller patientsäkerhetslagen. Hon berömde riksdagsledamot Kim Berg för att ha varit tydlig i sina motiveringar. Åkers betonade vårdaryrkets betydelse som ett samhällsbärande yrke på samma sätt som läraryrket och underströk vikten av att det finns resurser till vårdarnas löner.

– När efterfrågan på vårdare är hög och utbudet är lågt, borde lönerna vara därefter. Vården kommer att bli dyrare och vad vi behöver är en hållbar ekonomisk politik med bredare skattebas, sade Åkers som menade att det behövs en inkomstkälla som säkerställer vårdarnas löner på lång sikt.

Arseniy Lobanovskiy från Tammerfors underströk vikten av att alltid stå på arbetarnas sida.

– Det är sorgligt att se FSD-medlemmar gå ut ur partiet. Vi måste ha konkreta idéer om hur vi kan lösa vårdarkrisen och lägga pengarna på bordet för välbehövliga lönehöjningar.

Han tog också ställning i frågan om turistvisum för ryska medborgare.

– Vi borde ha lyssnat på den ryska oppositionen. Turistvisum gäller inte bara de rika ryssarna som stöder kriget utan det gäller också sådana som behöver en snabb lösning för att kunna undvika värnplikten eller flytta från regimens förtryck. Varje blivande soldat som Ryssland förlorar är en seger för Europas fred och Ukraina.

Lobanovskiy uttryckte också oro för den politiska utvecklingen i Chile och Italien. När det gäller Tysklands beslut att förstatliga Uniper, betonade han att även Finland bör ha förstatligande som möjlighet i motsvarande situationer.

Mats Lagerstam från Raseborg talade för polisernas sak.

– Det lovades 300 nya poliser i början av valperioden. Är det bara sådana som har blivit pensionerade som har blivit ersatta? frågade sig Lagerstam.

Samtidigt som han framhöll vikten av att utöka antalet poliser enligt regeringens ursprungliga planer, betonade Lagerstam vikten av kunskaper i svenska när det gäller nya poliser i tvåspråkiga områden.

Jacob Storbjörk från Grankulla kommenterade vårdarkrisen med att betona att det var nödvändigt att trygga livet.

– Skyddsarbete har alltid varit en pusselbit i det hela. Man måste våga ta debatten, sade Storbjörk som menade att Johan Kvarnström och Kim Berg hade varit tydliga i sin argumentation för varför de röstade som de gjorde.

– Det här var en situation som man inte skulle vilja hamna i, sade Storbjörk som principiellt anser att frågan om strejkrätt är mycket viktig.

Storbjörk betonade också vikten av att höja vårdarnas löner och betonade statens ansvar som huvudfinansiär för de nya välfärdsområdena.

FSD:s fullmäktigeordförande Folke Sundman på distriktsstyrelsemötet den 23 september 2022. (Foto: Topi Lappalainen)

FSD:s fullmäktigeordförande Folke Sundman tog ställning i den utrikespolitiska debatten.

– Kriget i Ukraina går in i ett nytt och eskalerat skede med fasansfulla följder på det humanitära planet, sade Sundman och hoppades att man lyckas undvika ett kärnvapenkrig precis som fallet var med Kubakrisen 1962 då det var närmare än vad fallet än så länge har varit med tanke på Ukraina.

– Då räddade man situationen med tyst diplomati, betonade Sundman.

Lobanovskiy fick medhåll av Sundman i visumfrågan.

– Det gäller att kunna skilja mellan gröt och välling, konstaterade Sundman som efterlyste nya former för att öppna dörrar för ryska oliktänkare, särskilt krigsmotståndare och vapenvägrare, att komma till Finland samtidigt som man radikalt begränsar möjligheterna till turism.

– Oppositionens agerande har varit rena rama populismen, tog Sundman sedan ställning i frågan om Fortum och Uniper och efterlyste en omvärdering av statens roll som ägare i börsnoterade storbolag.

– Statens oundvikliga ansvar vid stora misslyckanden och deras kostnader bör balanseras upp med ett större proaktivt inflytande på stora strategiska investeringsbeslut.

Dessutom uppmanade Sundman SDP till en ny Natopolitik och i förlängningen en ny säkerhets- och utrikespolitik. Han var hoppfull att partiets utrikespolitiska arbetsgrupp kan komma med förslag att uppdatera partiets linje.

Sundman konstaterade att den nya grupperingen Nyans hade spelat en avgörande roll i det svenska valet tack vare framgångarna i krishärdar som Rinkeby och Rosengård. Han betonade att också det att valdeltagandet hade sjunkit med över 3 procent var av avgörande betydelse för maktskiftet i Sverige. Dessa exempel är i sig marginella men de fick en stor betydelse för att skillnaden mellan blocken var så minimal. När det gäller det kommande valet i Italien, uttryckte Sundman oro.

– Partiet som leder i opinionsmätningarna är närmare den ursprungliga italienska fascismen än något annat parti under efterkrigstiden.

När det gäller försvaret av papperslösa, påminde Sundman om det arbete Thomas Wallgren har under åren gjort i Helsingfors fullmäktige.

Kjell Grönqvist från Sibbo påminde om Caruna och det ursprungliga beslutet av Fortum att satsa på Uniper.

– Om man har en Mercedes, varför köper man en gammal Lada? förundrade sig Grönqvist med tanke på Unipers profil med tanke på att Fortum hade profilerat sig som ett betydligt modernare företag.

– Jag är en fackmänniska och förstår att man håller i strejkrätten, kommenterade Grönqvist vårdarkrisen.

Enligt Grönqvist talar arbetsgivarsidan aldrig om arbetsmiljön, men han trodde just arbetsmiljön är den viktigaste frågan i hur man gör vårdaryrket mer attraktivt.

FSD:s vice ordförande Anna Caldén från Nykarleby lyfte fram förslaget till den nya funktionshinderservicelagen.

– Lagen ska träda i kraft nästa år. Självbestämmanderätten är en viktig princip som det gäller att hålla fast vid.

I sin slutkommentar lyfte Kvarnström fram visumfrågan.

– Det gäller att ha en strängare linje utan att tumma på de humanitära aspekterna.

Han lyfte dessutom fram arbetspensionsindexet.

– Det är första gången som det brutna indexet gör nytta när konsumentprisindexet höjs snabbare än lönerna.

Kvarnström konstaterade att kommunikationen om patientsäkerhetslagen borde som helhet ha varit bättre men att SDP står på arbetarnas sida. Han påminde också om att FFC var för patientsäkerhetslagen.

Kvarnström sade att Polisen nästa år föreslås få 22 miljoner euro mer för att hålla samma stärkta kapacitet som i år, enligt regeringsprogrammet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE