Värdet av ett starkt skydd för grundlagen illustreras bra av hur den demokratiska samhällsordningen med fria media, från statsmakten, oberoende domstolar och medborgarnas möjlighet att protestera mot makten skurits ner i land efter land där skyddet varit för svagt. De demokratiska samhällssystemen har inte tvingats bort med vapenmakt utan steg för steg monterats ner av valda politiker. Demokratier har förvandlats till autokratier. På den listan finns i dag också EU-länderna Polen och Ungern.

Att tro att Sverige skulle vara immunt mot en utveckling där demokratin och rättsstatens principer sätts ur spel är att vara för godtrogen. Även i Sverige kan vi få partier och populistiska politiker som ser den demokratiska ordningen som ett hinder för maktutövning. Jämfört med till exempel Finland är vår svenska grundlag en bräcklig planta. En tillfällig populistisk riksdagsmajoritet kan lätt få makten att stöpa om den. Det som i dag behövs för att i Sverige ändra grundlagen är två riksdagsbeslut med ett val emellan. Besluten kräver bara enkel majoritet – att fler än 50 procent röstar för. Samma majoritet kan sedan utlysa ett extraval. Om den då behåller sin riksdagsmajoritet kan den med enkel majoritet ta ett andra beslut och befästa den ändrade grundlagen.

Att det med den lagstiftning vi nu har kring grundlagen är allt för enkelt att avskaffa demokratin i Sverige är uppenbart. Även här skulle en demokratiföraktande riksdagsmajoritet med mål att förändra landet kunna strypa press- och yttrandefriheten. Den skulle lika lätt kunna stärka regeringens makt över domstolarna, ta bort grundläggande regler om mänskliga rättigheter, avskaffa friheten att bilda fackföreningar som att strypa all opposition mot regeringsmakten.

I det finska systemet krävs det i en andra omröstning kvalificerad majoritet för att ändra grundlagen. Vi borde kopiera en del från dem. En för Sverige god ordning kunde vara att behålla systemet med två riksdagsbeslut med val emellan. Men reglerna för grundlagsbesluten i riksdagen skulle ändras så att det första beslutet kan tas med enkel majoritet men det andra kräva två-tredjedels majoritet. Mellan besluten skulle kravet alltid vara ett ordinarie val.

Frågan är om det nu finns den politiska kraften och viljan som krävs för att göra den förändringen? Eller om de partier som nu finns i riksdagen känner att ett bättre skydd för grundlagen skulle begränsa deras handlingsfrihet. Den svenska grundlagen – regeringsformen – börjar med orden: All offentlig makt utgår från folket. Med krav på kvalificerad majoritet för att ändra grundlagen skulle Sveriges riksdagen ännu bättre leva upp till de orden. En ändring av grundlagen skulle därmed bara kunna ske när två tredjedelar av den samlade svenska folkviljan i riksdagen vore eniga om ett sådant beslut. Det skulle stärka värnet av vår demokrati.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från riksdag och regeringskansli m m

Jaan Ungerson, diplomerad omvärldsanalytiker