Det var en glad statsminister som mötte journalisterna tisdagsmorgonen 30 november. ”Ni kommer att bli överraskade”, sa Magdalena Andersson innan hon gick in i riksdagen för att läsa upp sin regeringsförklaring. Att Mikael Damberg blir finansminister var den på förhand mest givna utnämningen. Han har under Stefan Löfvens tid varit en central förhandlare i uppgörelser med bl a Centerpartiet och är en stark debattör i frågor som brukar vara högerns starkaste sida (brott och straff etc). Max Elger har länge varit en av Magdalena Anderssons närmast förtrogna (statssekreterare) och kommer nu ta klivet till att bli finansmarknadsminister och bl a bekämpa penningtvätt m m. Så helt ensam kommer inte Damberg att ta över tyglarna på finansdepartementet efter Magdalena Andersson. Dessutom placeras en civilminister (ansvarar för länsstyrelser och regionalt samarbete) också där; pigga nykomlingen Ida Karkiainen från Haparanda.

Magdalena Andersson tog också in några fler oprövade kort. Grannen från Nacka, kommunpolitikern Khashayar Farmanbar, som tar jobbet som energi- och digitaliseringsminister. Ett spännande val, liksom Lina Axelsson Kihlblom, mest känd från tv som ”succérektorn” på den problemtyngda Ronnaskolan i Södertälje, som blir ny skolminister. Hon blir också den första transpersonen som tar plats i en svensk regering.

Regeringen stärks också upp med två färgstarkaste agitatorer, LO:s tidigare ordförande Karl-Petter ”Kålle” Thorwaldsson och riksdagsledamoten Annika Strandhäll, S-kvinnornas ordförande. De blir näringsminister respektive miljöminister. Fackligt förankrade Johan Danielsson plockas också hem från EU-parlamentet där han gjort starkt ifrån sig kampen mot social dumping av arbetskraften. Han blir ny bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister vid sidan av Eva Nordmark där. Intressant nog lovade statsminister Andersson att före årsskiftet lägger regeringen förslag om krav på bindande anställningsavtal som ett villkor för tilldelning av arbetstillstånd. Det meddelade hon med starkt bifall vid LO:s kongress på sin första arbetsdag onsdagen 1 december.

Hon talade också – precis som i sin regeringsdeklaration 30 november – om demokratisk kontroll över välfärden, respekt för välfärdens anställda, facklig-politisk samverkan. Grön industriell revolution (fossilfritt stål etc) med rättvis omställning, schyssta jobb och kollektivavtal. Hon kritiserade också lagen om arbetskraftinvandring som måste skärpas och företag i Sverige som tar in utländsk arbetskraft på dåliga villkor och ofta ren arbetskriminalitet som finns inom byggbranschen och avslöjats t ex vid bygget av batterifabriken Northvolt i Skellefteå.

Och det här är också intressant med tanke på att i Magdalenas regering är det tydligt hur just fackföreningsrörelsen nu har visat sig vara en bra rekryteringsbas. Noteras ska därför att nu är samlingen i regeringen komplett med f.d. ordföranden i de fackliga huvudorganisationerna – f.d. SACO-ordförande (Anna Ekström, högskoleminister), f.d. TCO-ordförande (Eva Nordmark, arbetsmarknad och jämställdhet) och nu alltså även f.d. LO-ordförande (Karl-Petter Thorwaldsson som nu är näringsminister). Har det någonsin hänt här? Nej. Så inte mycket att klaga på där. Och dessutom finns det ju även andra statsråd med facklig bakgrund – som Johan Danielsson, Annika Strandhäll, ny miljöminister etc…Och hela tre med rötter i Sveriges nordligaste län Norrbotten! Därtill en ny S-partisekreterare (Tobias Baudin, f d Kommunals ordf), också från Norrbotten. Och den i Finland välsedde och starka agitatorn Peter Hultqvist blir kvar som försvarsminister. Samma sak gäller skåningen Morgan Johansson med en nu ännu bredare portfölj som justitieminister.

Apropå detta med gasen i botten. Noterar kan här att det redan – Trafikverket – med nya regering aviserat mer pengar till järnvägsbygget mellan Skellefteå och Luleå plus upprustad Malmbana i norr etc. Och att medel nu ska kunna lånas upp så det går snabbare. Bra så och rätt!

Det här – och annat som skärpta åtgärder mot arbetskriminalitet och 1 december även aviserade ökade tvångsmedel vid utredning av brott – motbevisar direkt påståendet från oppositionen att Magdalena-regeringen inte kan uträtta något fram till valet.

Samma sak gäller den borgerliga oppositionens höga svansföring 24 november när mindre förändringar i S-regeringens budget röstades igenom i riksdagen för en dryg vecka sedan. Här finns – som Magdalena Andersson sade – ett par saker som förtjänar att påpekas. Det påstås och trumpetas även lite slarvigt ut i media att den budget för 2022 som riksdagen antog 24 november sades vara en borgerlig ”SD-M-KD-budget”. Sant? Nä, faktum är att de tre högerpartiernas gemensamma reservation innehöll bara omdisponeringar på 20 miljarder i en budget som totalt omfattar 1.137 miljarder kronor. De borgerliga har påverkat mindre än 2 procent av den budget som Magdalena Andersson hade lagt fram. Är de nöjda med så litet för att beskriva budgeten som en SD-M-KD-budget? Och hur kan det komma sig att de tre partierna bara kunde enas om att omdisponera 2 procent av statsbudgeten. Varför inte 10, 20 eller 30 procent? Om de nu inte kunde enas om mer än knappa 2 procent, säger det inte rätt mycket om deras (o)förmåga att fram till valet enas om en politik för de återstående 98 procenten? Och därmed ett trovärdigt regeringsalternativ. Så inte alls förvånande att Magdalena Andersson – visserligen kritisk mot de borgerligas ”miljardpetande” – ändå kunnat säga, att det här kan hennes regering ändå leva med fram till nästa val.

I Anderssons väl mottagna, starka linjetal den 30 november i riksdagen lyfte statsministern – leder en ren socialdemokratisk regering i minoritet – fanns ett starkt fokus på just integration (av invandrare för egen försörjning), effektivare brottsbekämpning, miljö och klimat för grön omställning och att återta kontrollen över och trycka ut vinstjakten i välfärdssektorn. Mer pengar ska också in i vårt pensionssystem och höjda pensioner. Hon betonade också att har vi makten så att barnen kan få en bra skolgång så ordnar vi även för deras framtid i företag som vill satsa i Sverige.

Klara prioriteringar med sikte på nästa val i september 2022. Men fram till dess är det gasen i botten och tydlig leverans – och då kan valet nästa år gå bra! Med lite tur och skicklighet kan Magdalena Andersson komma att lyckas med det till synes omöjliga nästa höst – att bli omvald för en tredje mandatperiod för S i regeringsställning.

Rikssiffran för partisympatierna i Sverige visar 29,1 % för S i partisympatier om det varit val nu, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, färska partisympatimätning. Det är den största och träffsäkraste opinionsmätningen som kommer två gånger om året. Nästa kommer i juni och visar opinionsläget i maj. Så utgångläget är gott för S inför valet.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m m