Den ekologiska skuldens dag (Earth Overshoot Day) är dagen då mänskligheten börjar leva på resurser som vi egentligen inte har. Datumet beräknas både på nationell och global nivå genom att använda ett områdes ekologiska avtryck per capita i jämförelse med områdets biokapacitet per capita. Tankesmedjan Global Footprint Network (GFN) ansvarar för att publicera datainsamlingen och uträkningarna. I år infaller dagen den första augusti, en dag tidigare än i fjol. Då datumer blir tidigare betyder det i praktiken att förutsättningarna för framtidens välfärd kommer att vara sämre än de är idag.

– Mänskligheten förbrukar naturresurser i en takt som planeten inte klarar av att upprätthålla. Överkonsumtionen av naturresurser försvagar grunden för vårt välbefinnande, eftersom vi alla är beroende av ett fungerande ekosystem och ett stabilt klimat, säger Jussi Nikula, rådgivare på WWF.

Men vi förbrukar inte alla lika många resurser. Vissa länder har en betydligt högre konsumtionsnivå jämfört med medelmåttet. Exempelvis skulle datumet vara redan den 11 februari om alla i världen skulle ha lika stort avtryck som i Qatar.

I år hade Finland den 12 april som sin dag då vi har använt upp vår andel resurser för att det ska kunna vara förnybart. Det betyder i praktiken att vi skulle måsta minska på vårt avtryck med ungefär 70% för att förnya planetens kapacitet på ett rättvist sätt. I FN:s konvention om biologisk mångfald från 2022 förbinder sig Finland till ett minska på överkonsumtionen. Den nuvarande regeringen har också i sitt program siktat på att göra “tillståndsprocesserna i anslutning till miljön smidigare och avvecklar regleringshinder för cirkulär ekonomi”.

När den ekologiska skuldens dag skulle infalla om hela planeten skulle konsumera på samma nivå som ett specifikt land. Källa: Global Footprint Network 2024, www.overshootday.org.

Norden, på grund av både kalla vintrar och hög levnadsstandard, har generellt en hög konsumtionsnivå. Om hela världen levde som danskarna skulle dagen redan infalla den 16 mars, medan Norge delar dag med Finland. Sverige har det minsta avtrycket bland sin befolkning och deras dag infaller den 21 april. Information om Island har inte publicerats av GFN.

Det är värt att notera att GFN beräknar dagen med den senaste tillgängliga informationen, vilket betyder att det inte alltid går att göra en direkt jämförelse mellan de senaste åren. Det är istället värt att beakta trenden över en längre period. Under de senaste 20 åren har vi börjat förbruka våra resurser över en månad tidigare än under 1990-talet.

Vem tar skulden?

Finlands biokapacitet per capita är betydligt högre än vårt kolavtryck per capita i globala hektar (gha, enheten som används för att mäta ett lands ekologiska avtryck). Däremot sker en stor del av avtrycket för Finlands konsumtion också i utlandet. Till exempel ligger cirka 40 procent av den mark som finländarna använder för att producera mat utomlands.

Det talas också ofta om den ekologiska skuggan, att industriländernas konsumtion påverkar befolkningen i utvecklingsländerna mer än de som bor i hemlandet. Länder som Finland har ofta anklagats för att exportera sitt avfall till mindre bemedlade regioner, vilket skapar långvariga konsekvenser för utvecklingsländer. Trots Baselkonventionen, som minskar på gränsöverskridande transporter av farligt avfall som till exempel elektronik, har det ofta rapporterats om tonvis med elektroniskt avfall från EU i länder som Zambien, Benin och Ghana. Ofta använder sig företag av kryphål som tillåter försäljningen av avfall för återvinning, vilket aldrig går i uppfyllelse utan skapar i stället stora soptippar i dessa länder.

I mars föreslog Sverige, Danmark och Frankrike en ändring i konventionen för att öka regleringen av textilavfallsexporten. Textilavfallet ökade under perioden 2000-2019 från 500 000 till 1,7 miljoner ton och enligt den Europeiska miljöbyrån hamnade 46% av detta avfall i Afrika. Med ökad popularitet av snabbmode från företag som Shein, H&M och Zara, kommer detta avfall och vår överkonsumtion fortsättningsvis vara en utmaning.

Rör vi oss mot rätt håll?

Trots positiva ändringar i exempelvis Baselkonventionen, måste det ske ytterligare stora skiften i människors konsumtions- och produktionsvanor. Just nu lever mänskligheten som om vi hade ungefär 1,8 planeter till förfogande per år. Det senaste året vi nästan levde utan en så kallad ekologisk skuld var 1970, då den ekologiska skuldens dag var den 29 december

Finland har också lyckats minska på mängden koldioxidutsläpp per person, från 13,9 ton under året 2003, till 6,5 ton under 2022. Däremot behöver vi minska på konsumtionen generellt, och undvika att skada utlandet i våra vanor.

– Staten behöver ta sitt ansvar och bygga upp ett långsiktigt välmående genom att styra konsumtionen mot hållbara nivåer, säger Nikula.

Snabba tips för att minska på ditt ekologiska avtryck

Förutom mer heltäckande reform från staten, finns det saker du som individ kan göra för att minska på ditt ekologiska avtryck och #movethedate:

• Gör investeringar i hållbara företag: både eventuella placeringar och de företagen du använder för el och vatten utgör en stor andel av din konsumtion. Rösta med dina pengar!
• Välj hållbara transportmedel: trots klimatförändringen väljer finländare flygtrafiken allt mer.
• Ät grönt: inte bara vegetariskt, utan också ekologiskt.
• Konsumera cirkulärt: undvik snabbmode och köp begagnade produkter samt textiler. Låna om och när du kan!