Islands nationella kraftbolag Landsvirkjun har beviljats kraftverkstillstånd av energimyndigheten Orkustofnun. Parken, som Landsvirkjun har döpt till Búrfellslund kommer att ligga i sydvästra delen av landet på Thjórsárver- och Tungnaár-området. Landsvirkjun har redan drivit två vindkraftverk på samma område i forskningssyfte. I regionen driver bolaget dessutom redan 7 vattenkraftverk. Området ligger i närheten av två färdiga högspänningsledningar (Sigöldulína 3 och Hrauneyjafosslína 1) som kommer att distribuera elen från vindkraftsparken.

I juli kom Landsvirkjun och transmissionsnätoperatören Landnet fram till ett avtal om att ansluta parken till elnätet.

Enligt planerna ska 30 vindkraftverk byggas på ett 17 kvadratkilometer stort område. Landsvirkjun planerar på att parken ska ha en produktionskapacitet på upp till 120 megawatt, vilket skulle motsvara ungefär en tredjedel av huvudstadsregionens energikonsumtion.

Islands energiproduktion är redan fullständigt förnybar. Majoriteten av landets elektricitet kommer från en ovanligt hög geotermisk energikapacitet som orsakas av tektoniskt aktivitet. Landet utnyttjar också dess älvar och andra vattendrag för vattenkraftverk.

Däremot är öppna slättområden väldigt lämpade till vindkraftverk, vilket Landsvirkjun nu ska utnyttja för första gången. Slättområdet som valdes ligger också tillräckligt långt ifrån landsvägar och utsiktspunkter för att minska på den visuella påverkan som Búrfellslund kommer att ha. Generaldirektör för Landsvirkjun och före detta presidentkandidat Halla Hrund Logadóttir berättade för den isländska nättidningen Vísir att kraftverken kommer att vara ungefär 150 meter höga.

– Vi tror att vind är en av de största resurserna vi har på Island och vi gör vissa framsteg på det här området. Jag tror att det är oerhört viktigt att fundera på var vi vill se de här konstruktionerna och förhoppningsvis kommer det här projektet att skapa förståelse bland politiker och medborgare för vad de här projekten innebär så att vi kan vara förnuftiga när det gäller den framtida utvecklingen, fortsatte Logadóttir.

Landsvirkjun behöver dock fortfarande få grönt ljus från de lokala myndigheterna i regionen där kraftverken ska utvecklas.

Vindkraftverk utvecklas också i resten av Norden

I Finland har planer på att utvidga vindkraften varit en stor del av strategin för klimatneutralitet. 2022 utgjorde vindkraft 14,1 procent av landets elkonsumtion. Däremot har den otydliga lagstiftningen om vindkraft skapat konflikt mellan regeringen och vindkraftverksbolagen. I maj kritiserade ett antal företag regeringens beslut om att pågående ansökningar under den nuvarande lagstiftningen om nya projekt för havsvindkraft inte längre gäller.

Regeringen vill införa ett förtydligande av lagstiftningen om riktlinjerna för vindkraftverksprojekt inom Finlands ekonomiska zon. I regeringsprogrammet står det att staten ska göra ”tillståndsprocesserna smidigare” men att det också ”införs nya skyldigheter i syfte att öka acceptansen för vindkraft i samhället”.

Det finns också planer om att öka på mängden vindkraft in i östra Finland, vilket kommer i praktiken att behöva stora insatser för att uppehålla territorialövervakningen som försvarsmakten utför.

Vindkraftverk i Riutunkari, Uleåsalo. Bild: Miia Ranta, Wikimedia Commons

Danmark är redan bland de länder med den största andelen vindkraft i sitt elnät. I år lanserade regeringen ett antal uppköpserbjudanden för att utvidga sin vindkraftskapacitet från 3 till 10 gigawatt. Projekten väntas bli klara innan 2030 och kommer att mer än täcka hela befolkningens energibehov.

Norge har också påbörjat ett antal nya havsvindkraftprojekt. I juli bekräftades det första stora havsvindkraftsprojektet av den norska regeringen med konsortiet Ventyr SN II. Sørlige Nordsjø II är en del av en större strategi som den norska regeringen har för att lyckas med den gröna omställningen på lång sikt. Norge har som mål att nå en vindkraftproduktion på 30 gigawatt till 2040.