Erkki Tuomioja är mångårig medlem av Nordiska rådet där han tillhör Den socialdemokratiska gruppen. Han är också medlem av rådets presidium, och det här är andra gången han är president. Förra gången var 2008. I Nordiska rådet har han suttit sedan 1970, med avbrott för den tid han varit minister.

Tuomioja säger att han vill bygga på kontinuiteten i samarbetet.

– Det betyder att vi fortsätter att arbeta med att avskaffa gränshinder, vi fortsätter att arbeta för en hållbar utveckling, ekologiskt, ekonomiskt och inom socialområdet. Alla är områden där Norden kan stå som exempel för övriga världen. Vi är inte perfekta men vi har gjort många saker bättre än de flesta och vi måste dela våra erfarenheter med dem som är intresserade av vår framgång.

Lulu Ranne vill ha mera effektivitet

Lulu Ranne sitter i partigruppen Nordisk frihet och är ordförande i gränshindergruppen. Hon vill satsa på konkreta områden där det nordiska samarbetet kan ge mervärde för invånarna.

– Invånarna i Norden stödjer det nordiska samarbetet och tycker att det är fint, men att det är för avlägset. Jag hoppas att vi under Finlands presidentskap kan göra det mer konkret, effektivt och komma närmare invånarna. En trygg och smidig vardag för alla nordbor är det som alla politiker säkert vill arbeta för. Jag vill att företag, arbetskraft, studerande, vänner och släktingar, hjälp och allt det goda kan röra sig fritt mellan de nordiska länderna, säger Ranne.

Tuomioja och Ranne valdes enhälligt på Nordiska rådets session den 4 november. De tillträder vid årsskiftet och tar över under ett speciellt år. 2022 firar nämligen Nordiska rådet 70 år och det kommer att uppmärksammas på flera sätt.

Den nordiska modellen utmanas

I sitt presidentskapsprogram för 2022 lyfter Finland fram den nordiska välfärdsmodellen som en av de viktigaste nordiska landvinningarna. Samtidigt konstateras i programmet att pandemin har ställt län­derna inför nya utmaningar.

– I den här situationen testas hållbarheten hos den nordis­ka modellen. Vi behöver en gemensam vision om vart världen är på väg och vilken del vi har i den, så att vi kan lösa gemensamma utmaningar som en gemensam front, heter det i programmet.

Finland vill under sitt presidentskap göra en kritisk bedöm­ning av välfärdsmodellen och analysera modellens nuvarande tillstånd och framtida utma­ningar. Målet är att säkra förutsättningarna för den nordiska välfärdsmodellen även framöver.

Finland vill ha starkt Norden

Hållbarhet är högt prioriterat i programmet. Där sägs bland annat att de viktigaste uppgifterna i samarbetet är att stödja och främja ekonomisk utveckling, dämpa klimatförändringen, arbeta för biologisk mångfald och bygga ett grönt Norden. Under 2022 betonar Finland cirkulär ekonomi, ett hållbart skogsbruk och skyddet av haven.

Också säkerhet får ett kapitel i presidentskapsprogrammet, inte minst med tanke på de nordiska ländernas agerande under coronakrisen. Finland understryker att Nordiska rådet vill ha ett starkt Norden, där länderna är bättre gemensamt förberedda när pandemier och andra kriser slår till.

Fria rörligheten i Norden viktig

Pandemin är närvarande också i det kapitel som handlar om ett gränslöst Norden. Presidentskapet slår fast att människor och tjänster åter måste få röra sig fritt över gränserna efter pandemin. Nya, effektiva verktyg måste tas i bruk för att främja rörlig­heten, bland annat via gemensamma plenarsammanträden för de nordiska regeringarna.

– I framtiden räcker det inte att länderna utarbetar egna nationella strategier inom olika områden, utan det krävs en plan för hur vi kan ta fram gemensamma nordiska strategier, eller åtminstone samråda med de andra länderna innan en nationell strategi utarbetas, sägs i programmet.

I presidentskapsprogrammet efterlyser Finland också ett strategiskt och långsiktigt nordiskt utrikespolitiskt samarbete under 2022 då Nordiska rådets internationella strategi ska uppdateras. Dessutom påpekar Finland att Norden aldrig hållit ett nordiskt framtidskonvent, likt EU, och föreslår att ett sådant borde hållas, eventuellt under sessionen 2022.