Eva Lindh sitter som ordförande i utskottet för välfärd i Nordiska rådet och har varit riksdagsledamot i Sverige sedan 2018. Lindh har tidigare arbetat som socialarbetare och skolkurator. Innan hon blev invald i riksdagen var hon kommunalpolitiskt aktiv i Linköping. Arbetarbladet fick chansen att kort diskutera aktuella frågor för en nordisk och socialdemokratisk välfärdspolitik.

-Det är viktigt för oss att visa att vi står upp för välfärden, för varje gång det kommer någon annan än socialdemokratin och styr så prioriteras välfärden mindre, uttrycker hon starkt.

Lindh blev tidigt i sin riksdagskarriär medlem i Nordiska rådet och betonar den enorma fördelen som Norden har i att kunna stärka varandra genom dialog.

– Vi kan verkligen ha hjälp av varandra. Vi blir starkare när vi pratar om välfärden. När vi också kan peka och hänvisa till andra blir våra argument också starkare. Det vet vi i den politiska debatten.

Hon reflekterar också över att det är populärt med nordiskt samhälle och att den politiska viljan måste komma ihåg att reflektera det som folket uppskattar.

– Människor i Sverige och i alla nordiska länder tycker om nordiskt samarbete och vill ha mer av det. Det där tänker jag att vi inte får glömma. Det här är inte någonting som bara vi politiker håller på med. Människor vill att vi ska samarbeta mer.

Eva Lindh håller tal på finska framför publiken på Vasa salutorg. Bild: Benjamin Warner.

De viktigaste delarna av välfärdspolitiken kommer enligt henne fram då man kan göra nordiska jämförelser. Hon betonar de lösningar och prioriteringar som hälsovårdspolitiken i genomsnitt måste främja.

– När det gäller välfärd eller hälsosjukvården måste vi prioritera de pengar det handlar om. Det finns inget annat. Vi kan prata om att det är viktigt att vi organiserar och använder resurserna rätt, men det måste finnas resurser till det viktigaste som vi har, att ta hand om det vi gör med välfärden.

Större kriser inom hälsovårdssystemet kom också på tal och specifikt hur Norden kan tillsammans förbereda sig på exempelvis framtida pandemier, då samarbetet inte var så stort under åren av politik kring covid-19.

– Jag tror att vi alla blev lite förvånade över att vårt nordiska samhälle inte var starkare. Krisen och pandemin visade att vi inte hade ett så starkt samarbete som vi trodde.

– Men det där är en bra väckarklocka för oss därför att det visar att om vi hade haft samarbete skulle vi också ha kunnat göra mer saker tillsammans på ett bättre sätt.

Lindh lyfter ändå fram exempel på saker som ett nordiskt samarbete lyckades bra med under pandemin.

– En sak som Sverige gjorde bra under pandemin var att vi tog med Norge och Island när vi skrev avtal inom EU. Det gjorde att Norge och Island fick tillgång till medicinen snabbare och billigare. Det är ett gott exempel på när vi samarbetar som gjorde något bra. Tänk om vi kunde göra så i alla olika frågor?

Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet har tänkt på saken enligt Lindh. Hon pekar på medlemsförslag i rådet som ett exempel på hur vi kan öka samarbetet.

– Vi socialdemokrater driver i Nordiska rådet att vi ska ha en gemensam strategi för beredskap inför kris, krig och andra utmaningar. En gemensam plan för beredskap men också upphandling av medicin och medicinsk utrustning.

Hon var också optimistisk om möjligheterna att använda Nordiska rådet som en politisk arena för att möjliggöra förslaget också på nationell nivå.

– Det verkar som vi får med oss hela Nordiska rådet på det. Då tycker jag att vi kan trycka på våra regeringar för att verkligen göra verklighet av det.

Lindh fortsatte att entusiastiskt diskutera Norden med publiken som lyssnade på en paneldiskussion hon förde med Finlands riksdagsledamot Kim Berg. Den socialdemokratiska gruppen fortsatte sitt besök i soliga Vasa under tisdagen.