De beslutande organen inom FFC:s medlemsförbund sammanträdde på fredagen för att förbereda sig inför de stundande förhandlingarna om nya kollektivavtal. FFC:s ordförande Jarkko Eloranta anser att ett koordinerat samarbete är ett viktigt sätt att försvara arbetstagarnas intressen.

– Arbetstagarna har mycket att ta igen i samband med förhandlingarna, eftersom både deras köpkraft och sociala trygghet har försämrats avsevärt. De frågor som gäller köpkraften och utkomsten är viktiga, men vi glömmer inte heller de mål som handlar om att förbättra kvaliteten på anställningsvillkoren, bedömer Eloranta.

Industrifacket har redan inlett sina förhandlingar om lönehöjningar och anställningsvillkor med Teknologiindustrins arbetsgivare. Kollektivavtalet i branschen löper ut i november.

– Arbetstagarnas köpkraft har försämrats på grund av inflationen, alltså de stigande priserna. Om man till exempel jämför med situationen år 2021, så får man i dag inte lika mycket i butiken för 20 euro. Det här vill hela den FFC-anslutna rörelsen ändra på. En sådan förändring kommer vi nu tillsammans och koordinerat att söka vid förhandlingsborden, berättar Industrifackets ordförande Riku Aalto.

– Inflationen har inte behandlat alla finländare på samma sätt. Låginkomsttagarna har relativt sett förlorat mer. De drabbas också hårt av försämringarna av bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa. Det här, tillsammans med FFC-förbundens långa tradition av solidarisk lönepolitik, är goda skäl för arbetstagarna inom den privata servicesektorn att delta i beredningen av samordningen, konstaterar Annika Rönni-Sällinen, som är ordförande för Servicefacket PAM.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL avslutar avtalsrörelsen. JHL förhandlar om sina arbets- och tjänstekollektivavtal först våren 2025.

– Förbunden förhandlar och avtalar självständigt om sina kollektivavtal. Spelöppningen under avtalsrörelsen är ändå alltid av betydelse för stämningen under hela avtalsrörelsen och innehållet i de avtal som förhandlas fram senare. För våra medlemmar saknar det alltså inte betydelse hurdana avtal som ingås under vintern, även om lösningarna för förbundets del görs vid de kollektivavtalsbord där vi är representerade, påpekar JHL:s ordförande Håkan Ekström.

– Inom byggbranschen är konjunkturläget svårt. Vardagen för våra medlemmar överskuggas av permitteringar och arbetslöshet. Regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten förvärrar bara situationen. Nu borde vi tillsammans med arbetsgivarna hitta lösningar för att mjuka upp konsekvenserna av de här åtgärderna, betonar Byggnadsförbundets ordförande Kimmo Palonen.

Avmattningen i byggbranschen återspeglas också i många andra branscher.

– I praktiken innebär samordningen till exempel att vi utbyter information under förhandlingarna och att vi är beredda att stödja varandras åtgärder för att påskynda förhandlingarna. Jag tror att förbunden kan främja sina medlemmars önskemål bättre om de samarbetar än om varje förbund agerar ensamt, säger Ismo Kokko, som är ordförande för Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT.

– Regeringen har gått hårt åt våra medlemmar. Den har ställt sig på arbetsgivarnas sida. Vid förhandlingsbordet tittar vi förstås på hur ändringarna påverkar anställningsvillkoren. Regeringen har alltså försvårat kollektivavtalsförhandlingarna genom sina åtgärder, säger Veli-Matti Kuntonen som är ordförande för Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL.

– Lagändringarna som gäller de lokala avtalen utgör ett hot mot kollektivavtalens allmänt bindande verkan och den rättvisa konkurrensen mellan företagen. Med tanke på arbetstagarna, och också med tanke på företagen, är det förnuftigt att åstadkomma rättvisa spelregler, konstaterar Elektrikerförbundets ordförande Sauli Väntti.