Internationellt

Fyra kandidater kvar i tävlan om att efterträda Boris Johnson

Foto: Chris McAndrew/Wikimedia Commons
Kemi Badenoch har gått hårt åt Penny Mordaunt i debatterna, bland annat när det gäller transpersonernas rättigheter.

Efter den tredje omröstningen är det bara fyra kandidater kvar som tävlar om att få efterträda Boris Johnson som ledare för Konservativa partiet och därmed Storbritanniens premiärminister.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

I den andra omröstningen eliminerades Suella Braverman som sedan meddelade att hon stöder Liz Truss. I den tredje omröstningen var det Tom Tugendhat som föll bort.

Till den fjärde omröstningen går tre tungviktare och ett otippat namn. Rishi Sunak, Penny Mordaunt och Liz Truss har alla tre en rejäl chans att vinna partiledarvalet. Kemi Badenoch däremot är ett överraskningsnamn. Trots att många politiker med en mycket högre profil har fallit bort, har hon lyckats utöka sitt stöd och höja sin profil som kulturkrigare.

Fem kandidater möttes i två TV-debatter under veckoslutet. Sedan meddelade Sunak och Truss att de inte ville delta i en tredje debatt som därmed avlystes. Att Mordaunt inte hade något emot att fortsätta med debatterna säger något om hennes självförtroende när det gäller att appellera till en bredare publik.

Badenoch har stadigt utökat sitt stöd från 40 ledamöter i den första omröstningen till 58 i den tredje. Hennes självförtroende har vuxit och hon framstår för många som en hård högerkandidat som är både kulturkonservativ och står för en thatcheristisk ekonomisk politik.

Om Badenoch blir utslagen i den fjärde omröstningen, kan hennes anhängare komma att spela en avgörande roll i den femte där finalistparet utkristalliserar sig.

Truss gynnades av stödet från Braverman och hon lyckades knappa in på Mordaunts försprång när det gäller andraplatsen.

Högerkrafterna i partiet positionerar sig allt starkare bakom Truss och Badenochs starka kampanj behöver inte alls vara en dålig nyhet för henne. Badenoch har nämligen kunnat gå till angrepp mot Mordaunt i värdefrågorna utan att Truss själv har behövt göra det. Därmed har Truss kunnat fokusera på ekonomin och kräva lägre skatter än vad Sunak levererade som finansminister.

Rishi Sunak åtnjuter ett synnerligen starkt stöd bland de konservativa parlamentsledamöterna. I den tredje omröstningen fick han 115 röster, vilket är över 32 procent. Han har också rakryggat stått bakom sin politik och förklarat att skattehöjningarna var nödvändiga med tanke på bekämpningen av pandemin.

Mordaunt är en stor publikfavorit men det är inte helt givet att hon lyckas ta sig vidare till den avgörande omröstningen. I den andra omröstningen gjorde hon bra ifrån sig och fick 83 röster men backade en röst till 82 i den tredje. Truss med 71 röster är tillräckligt nära att hon hotar Mordaunts chanser.

Om man antar att Mordaunt har en större chans när det gäller senast utslagna Tom Tugendhats röster, vilka var 31 i den tredje omgången, är det en klen tröst om Truss lyckas ta Badenochs röster, förutsatt att Badenoch faktiskt slås ut.

Det finns en sak som kan förhindra Truss från att lyckas och det är hennes ursprungliga deltagande i kampanjen mot Brexit i folkomröstningen 2016. Nu försöker Truss profilera sig som en anhängare av hård Brexit för att övertyga Brexitanhängarna att hon är ett bättre val för dem än Mordaunt. Hennes strategiska manöver påminner om Donald Trump och hur han lyckades övertyga abortmotståndarna i USA att han kommer att leverera sådana domare i Högsta domstolen som de önskar, helt oavsett vem han är och vad han tidigare har sagt och gjort.

Av de tre huvudkandidaterna är Truss den som tydligast har styrt mot höger med hjälp av Badenoch som levererade de hårdaste attackerna i debatterna. Truss kunde framstå som något mera värdig sin utrikesministerroll.

Transpersonernas rättigheter har varit en het fråga och där har Mordaunt försökt tona ned det tidigare stödet för transpersoner utan att nödvändigtvis ändra sin linje. Motståndarna har varit tydliga om att Mordaunt tidigare har sagt att transkvinnor är kvinnor, medan i den nuvarande kampanjen är hennes budskap “transkvinnor är inte sådana kvinnor som jag”. Badenoch har angripit Mordaunt hårt när det gäller transpersonernas rättigheter. Själv har Badenoch framhållit som sin linje att avlägsna könsneutrala toaletter helt och hållet från offentliga utrymmen så att det inte ska finnas toalettutrymmen för transpersoner.

Också Mordaunts religiösa och etniska bakgrund har lyfts fram i offentligheten, dock inte direkt av de övriga kandidaterna. Mordaunt har inte brukat lyfta fram att farfadern var irländare och att hon själv har fått en katolsk uppfostran och gått i en katolsk skola. Den konservativa kolumnisten Simon Caldwell i Catholic Herald ifrågasatte Mordaunt som både katolik och kristen på samma sätt som konservativa krafter i USA har ifrågasatt Joe Biden för att han inte delar deras syn i abortfrågan. Å ena sidan lyfter Caldwell fram Mordaunts katolska bakgrund, något hon inte själv brukar tala om utan bara karakteriserar sig som kristen, å andra sidan menar han att Mordaunt inte kan vara kristen och åtminstone inte konservativ om hon är för sådant som abort och eutanasi. Caldwell konstaterade att Mordaunt har röstat blankt i eutanasifrågan när lagförslaget har kommit från en parlamentsledamot för Labour, men varnar för att som premiärminister kunde hon komma med ett eget lagförslag i frågan där hon tidigare ändå har talat för ett behov av liberalisering.

The Irish Times hade fått tag på Mordaunts farbror Henry Mordaunt som intresserar sig för släktforskning. Enligt honom är ingen annan i den irländsk-katolska släkten för Brexit utom för just Penny Mordaunt. Enligt Henry Mordaunt antar man att den ursprungligen normandiska släkten kom till England med normandernas erövring 1066 men flera århundraden senare flyttade en släktgren till Irland. Några direkta bevis har Henry Mordaunt inte men han spekulerar att det berodde på att det fanns hårdare diskrimination mot katoliker i England. Penny Mordaunts farfar har sedan flyttat till England för ungefär hundra år sedan.

Det finns alltså konservativa krafter som upplever Penny Mordaunt som en kandidat som kommer att fria till mittenväljare om hon vinner. För dem gäller det att stoppa henne innan hon kvalar in i den avgörande medlemsomröstningen där det blir fotfolket som får ta ställning till de två kvarstående kandidaterna. Här har Kemi Badenoch och hennes anhängare en nyckelroll. När det kommer till kritan har de bara ett sätt att stoppa Mordaunt, genom att så mangrant som möjligt ställa sig bakom Liz Truss om Badenoch slås ut i den fjärde omröstningen.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE