Vad betyder ordet ”påsk”? Hur kommer det sig att vi firar långfredag,  påsklördag med besök av utklädda barn och kopplar av under en skön påsksöndag? Varför önskar vi varandra Glad Påsk?

När jag var barn var långfredagen såå låång. Man skulle vara stilla och fick inte göra något. Kanske var långfredagen då Finlands heligaste dag, om vi bortser från 6:e december? Men så är det inte längre. Alla dagar är lika, förutom julafton. Nivellering kallas det.

Påsken firas olika i olika kulturer. Som ung vuxen arbetade jag ett år i ett internationellt team i Iran. I det landet firas inte påsken överhuvudtaget av majoritetsbefolkningen. På långfredagsmorgonen vaknade jag av ett hackande  och hamrande i huset. Det var hantverkare i köket. I min erfarenhet skulle långfredagen vara tyst och stilla. Men det var den inte denna gång. ”Hur kan det komma sig att de jobbar idag” frågade jag min afroamerikanske teamledare. ”Vad då? Det är ju påsksöndagen som är viktigast”, tyckte han.

Ursprungskulturen för påsken finns i Mellanöstern, i Egypten och Israel. Ordet ”påsk” kommer från hebreiskans ”pesach”, som betyder ”gå förbi”. Pesach är ett verb, en handling, som mycket annat i den judiska kulturen! Pesach/påsk handlar om att befria!

Patriarkerna Abrahams, Isaks och Jakobs avkomlingar blev förtryckta och förslavade och utnyttjade av faraonerna i Egypten. Slavarna hade växt sig starka och upplevdes som ett hot. Det gick så långt att makthavarna befallde att alla nyfödda hebreiska pojkar skulle dränkas. Men ur floden Nilen räddades Moses och blev fosterson till en prinsessa. I vuxen ålder begick han ett brott och tvingades fly. Efter 40 år i öknen fick han uppdraget att befria sitt folk. Han blev sänd till Egyptens kung, farao Ramses II med uppmaningen att släppa Israels folk. Genom olika katastrofer, som drabbade landet, tvingades den halsstarrige farao att ge vika. Sista droppen var hotet om att alla förstfödda skulle dödas, om man inte sökte skydd. Räddningen bestod av det blod, som strukits över dörrposten, blodet av ett slaktat felfritt lamm.  När ängeln, som skulle utföra straffet, såg blodet, gick han ”förbi” – alltså pesach!  Och befrielsen kom!

Detta har firats av judarna alltsedan dess, i ca 3300 år. Man deltar i en ”seder-måltid” med symboliska rätter som t.ex bittra örter och osyrat bröd. De påminner om slaveriet i Egypten och befrielsen därifrån.

Men har inte påsken något med kyrkan och kristendomen att göra? Påsken är  faktiskt kristendomens största och viktigaste högtid, t. o. m. mer betydelsefull än julen.

Det slaktade lammet pekade mot en annan befriare: Messias Jesus från Nasaret, Yeshua HaMashiach på hebreiska. Han kom för att söka upp och sätta människor fria. Ofta konfronterades han med den tidens religiösa och präktiga män. Tills slut kom dessa överens om att ”det är bättre att en man dör för folket, än att hela folket går under.” Det var det som hände under långfredagen på huvudskallens plats utanför Jerusalems murar. Detta var också förutsagt ca 700 år innan det hände: ”Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.” Lammet som slaktades i Egypten under den första judiska påsken/pesach blev förebild för Jesus ställföreträdande död ca 1 300 år senare.

Det berättas att en rysk ateist hade hållit ett långt föredrag om bristerna i kristen tro. Efteråt kom en ortodox präst fram och ropade: ”Kristus är uppstånden”! Och alla åhörarna gav ett rungande gensvar: ”Ja, Han är sannerligen uppstånden”! I den ortodoxa kyrkan firas Jesus uppståndelse med översvallande glädje.

Det finns goda historiska skäl till att veta att Jesus är fysiskt uppstånden från de döda. Därför kan vi önska varandra ”glad påsk”!  Pesach garanterar befrielse, också i vår tid. Han lever för att vi också ska leva. Uppståndelsen och påsken ger hopp om nytt spirande liv.