Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrik (HUS) meddelade under torsdagen att det planeras inbesparingar på ungefär 50 miljoner euro i personalkostnader. Sammanslutningen anser att det inte går att undvika inbesparingar som gäller personal, då anpassningsbehovet i årsbudgeten inför 2025 ligger på cirka 140 miljoner euro.

Organisationen förväntar sig att minskningen i personalutgifterna kommer att bli av med högst 990 årsverken. Detta kommer antagligen att förverkligas med en kombination av skiften till deltidsarbete och uppsägningar. Alternativa lösningar kommer också att beaktas, såsom ändringar i arbetsplatsen, förhållanden, lönen, eller arbetsbeskrivningen. Cirka 28 000 personer omfattas av förhandlingarna. Detta följer också tidigare anvisningar om bland annat rekryteringsförbud för att anpassa underskottet.

Samarbetsförhandlingarna inleds omedelbart.

– Budgetramen för 2025 och anpassningsbehovet i den på cirka 140 miljoner euro ger oss inga alternativ. Nu måste besparingar tyvärr sökas på bred front även bland personalen, säger ekonomidirektör Jari Finnilä i ett pressmeddelande under torsdag morgon.

En stor del av behoven för nedskärningarna kommer inte bara från budgetens minskning inför 2025, men också anpassningsbehovet från underskottet som HUS har haft 2024. Ursprungligen hade beräkningarna inför 2024 förväntat sig ett underskott på 38,6 miljoner. Däremot har utfallet under de första två kvartalen antytt att resultatet kommer att vara sämre än förväntat vid slutet av året. Ett underskott på 70 miljoner euro förväntas i nuläget.

För att anpassa budgeten och beakta tidigare underskott kommer behovet för nedskärningar att stiga till sammanlagt 508 miljoner euro mellan 2025-2027.

HUS styrelse kommer att träffas den 19 augusti för att förbereda och planera verkställandet av budgeten för 2025.

– Det är förståeligt att samarbetsförhandlingar skapar ovisshet och oro bland personalen. Vi håller personalen uppdaterad genom att regelbundet kommunicera om hur processen framskrider på intranätet, säger HUS verkställande direktör Matti Bergendahl.

Underskott präglar välfärden

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) har i mars gett HUS och fjorton välfärdsområden ett förordnande att uppfylla den lagbestämda tillgången till icke-brådskande specialiserad sjukvårdsservice. Ändringarna i välfärdsmodellen har i samband med nedskärningarna skapat svårigheter i att balansera kraven på service med en hållbar ekonomisk översikt. Därför kommer HUS anpassningsåtgärder i första hand att gälla annat än direkt arbete med patienter.

I Mellersta Österbottens välfärdsområde kommer organisationen att omorganiseras för att balansera ekonomin. Det totala underskottet på 40 miljoner euro ska där också täckas före 2026. I Österbotten har inköpta tjänster orsakat högre kostnader än förväntat och underskottet kan enligt finansministeriet vara fem miljoner högre än i budgeten för 2024. Också i Egentliga Finland kan sänkta personalkostnader vara lösningen på en obalanserad budget.

Samtidigt råder det brist på både läkare och hälsovårdspersonal runtom i landet.

Kritik och oro kring beslutet

Antti Palola, ordförande för Tjänstemannacentralorganisationen (STTK), har direkt kritiserat beslutet i ett pressmeddelande under torsdagen.

– Planen är obegriplig, både ur de vårdbehövande patienternas och de anställdas synvinkel. Det finns redan stora problem med tillgången till vård i huvudstadsregionen, med långa köer till akut- och icke akutvård. Ovanpå detta målar meddelandet om enorma nedskärningar och uppsägningar inom Finlands största enhet för specialiserad sjukvård en katastrofal bild, uttrycket Palola.

Palola betonar också att det inte kan försvinna nästan tusen årsverken utan att det sker stora förändringar i servicens effektivitet.

– Och om du blir sjuk, lita inte på att du får snabb och bra vård. Vinnarna kommer att vara privata leverantörer av social- och hälsovårdstjänster och försäkringsbolag, vars sjukförsäkringar kommer att åtnjuta en bättre marknad, fortsätter han.

Även Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer har ifrågasatt beslutet. SuPers ordförande Päivi Inberg betonar att problemen med tillgången till tjänster kommer att förvärras ytterligare ifall nedskärningar görs i det egentliga vårdarbetet. Dessutom påpekar Ingberg också att sådana här personalnedskärningar alltid påverkar vården.

– Sjukvården handlar om mer än bara direkta patientmöten. Om till exempel alla stödfunktioner lämnas över till vårdpersonalen kommer det oundvikligt att leda till att den tid som ägnas åt patientvård minskar, säger hon.

Hur uppsägningar eller personalomorganisering ser ut i praktiken kommer att bedömas i ett senare läge, men HUS besked signalerar i alla fall en oro över välfärdens framtid i Nyland och Helsingfors.