Enligt Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila tyder resultaten på en förändring inom också inom så kallade arbetar­yrken.

– Det här visar att olika nätverk är guld värda för de medlemmar som varit arbetslösa. En tredjedel av dem som var anställda vid svarstillfället hade hittat sitt nuvarande jobb genom att själva ta kontakt med arbetsgivaren, säger forskningschef Anttila.

Genom Industrifackets omfattande enkätundersökning (n=4 027) kartlades medlemmarnas arbetslöshetsperioder samt metoder och möjligheter att hitta arbete. Därtill undersöktes hur nedskärningar i inkomstskyddet, karenser och andra åtstramningar påverkat de situationen för de arbetslösa. Deltagarna fick också berätta om sina erfarenheter av sysselsättningstjänster.

Nätverk är A och O för att hitta jobb

Enligt forskningschef Anttila visar resultatet att medlemmar ofta hittar jobb genom olika nätverk. Alla nätverk förenas av en direkt eller indirekt koppling till arbetsgivare.

– Tidigare anställningar bygger nätverk. Man söker jobb genom att själv kontakta arbetsgivaren, eller så kan arbetsgivaren ta kontakt med en tidigare anställd. I den här hierarkiska relation har det uppstått ett band mellan parterna som underlättar sysselsättningen, säger Anttila, forskningschef vid Industrifacket och docent vid Åbo universitet.

Enligt undersökningen hade nästan en av tio (8 procent) medlemmar i facket hittat sitt nuvarande arbete via en tidigare arbetsgivare. Ännu vanligare är att arbete hittas genom andra nätverk: familje-, släkt- och vänskapsrelationer är en ofta förekommande väg till sysselsättning (18 procent).

– De här horisontella nätverken fungerar så att man tipsar om dolda jobb eller rekommenderar en arbetsplats eller en arbetstagare. Det verkar också som om det så kallade psykologiska kontraktet fortfarande är starkt om släktingar arbetar på samma arbetsplats. Det händer till och med att jobb kan gå i arv från generation till generation, fortsätter Anttila.

Det tredje nätverket som främjar sysselsättning finns mellan institutioner. Det så kallade vertikala nätverket innebär kontakter mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare.

– Enligt undersökningen kan inlärningsperioder i arbete i nom yrkesutbildningen, olika sysselsättningskurser, arbetsprov och andra aktiverande sysselsättningsåtgärder vara till mångdubbelt stöd för arbetssökande, förklarar Anttila.

Det fungerar inte med bara piska

Skärpta arbetskraftspolitiska krav, sanktioner eller tvång på att söka jobb förbättrar inte sysselsättningen. Enligt undersökningen uppger endast en liten andel (7 procent) att de hittat arbete genom att det varit tvungna att söka ett visst antal jobb exempelvis för att ha rätt till stöd.

– I värsta fall leder sådana tvångsansökningar inte bara till att de arbetssökande blir utmattade, utan också till en flod av ansökningar till företag som kan få arbetsgivare att låta bli att annonsera om lediga jobb. Då hittar man de här jobben bara genom att fråga direkt och hålla känselspröten ute – alltså genom olika nätverk, säger Anttila.

Ur Industrifackets enkät framträder två tydliga grupper: Knappa hälften som snabbt får arbete (48 procent) och långtidsarbetslösa (24 procent).

– De som snabbt får arbete är unga eller yrkeskunniga personer i medelåldern som haft flera anställningar. De har sökt arbete aktivt och utnyttjat olika nätverk. För många av dem har arbetslösheten bara pågått några dagar mellan anställningar och efter examen, konstaterar Anttila.

Profilen för en långtidsarbetslös medlem i industrifacket skiljer sig från den som snabbt får arbete. Den avgörande skillnaden är dock tydlig: ålder.

Den långtidsarbetslöse är oftast en man över 55 år som jobbat i metallbranschen. Många av dem har nedsatt arbetsförmåga och kan behöva uppdatera sin kompetens. Dessutom har många haft en lång arbetskarriär på en eller två arbetsplatser, vilket innebär att de saknar de nätverk som är viktiga för sysselsättningen.

– Många äldre arbetslösa berättar att de upplevt åldersdiskriminering. Inte heller har aktiverande sysselsättningsåtgärder erbjudits dem eller riktats till dem under de senaste åren. Därmed har de också gått miste om tillfällen att bygga nätverk – just sådana som praktik och olika kurser som främjar sysselsättning, sammanfattar Anttila.

Undersökningen

Industrifacket genomförde i oktober-november 2025 en enkätundersökning för att kartlägga frågor kring medlemmarnas upplevelser av arbetslöshet och sysselsättning. Enkäten riktade sig till de medlemmar som någon gång varit arbetslösa under perioden 1.1.2024-30.9.2025.

Sammanlagt svarade 4 027 medlemmar på enkäten. De har arbetat inom metall-, trävaru- och kemisk industri eller inom andra branscher inom Industrifackets avtalsbranscher. Det rör sig om till exempel sömnad, trädgårdsbranschen och utdelning.

Vid svarstillfället var något fler i arbete (45 procent) än arbetslösa (42 procent). Betydligt färre var permitterade eller sjukskrivna (8 procent) eller lediga från arbetet (5 procent).