Etiopien ligger i östra Afrika, vid vad som kallas “Afrikas horn”, och gränsar till Eritrea, Somalia, Kenya, Uganda, Sydsudan och Sudan. Tidigare hörde även Eritrea till Etiopien men sedan 1993 är förstnämnda en självständig stat.

Etiopien är efter Eritreas utträde indelat i nio regioner, som alla är baserade på befolkningens etniska uppdelning. Tigray, som ligger längst norrut av alla regioner i Etiopien, bebos till största delen av tigreaner. Befolkningen i regionen är runt sex miljoner till antalet. Tigray ligger geografiskt mittemellan Eritrea och det övriga Etiopien. Det som händer i Tigray har därför stor betydelse för en hurdan relation Eritrea och Etiopien har med varandra.

För att belysa situationen har Arbetarbladet diskuterat konflikten med en ambassadör, en professor i freds- och konfliktstudier och en tjänstekvinna vid utrikesministeriet.

“Tigreanerna är missnöjda med det styrande partiet i regionen, TPLF”

Deriba Kuma Heiy är ambassadör för de nordiska länderna, med säte i Stockholm. Han har varit aktiv inom etiopisk politik i över 20 år. Innan han tillträdde som ambassadör var han borgmästare i Etiopiens huvudstad Addis Ababa.

Deriba Kuma Heiy, hur har den politiska utvecklingen varit i Etiopien sedan Eritrea blev självständigt?

– Efter Eritreas självständighet år 1993 hade Etiopien och Eritrea en god relation under några år, men 1998 bröt ett regelrätt krig ut, säger Kuma Heiy.

– Den nuvarande premiärministern Abiy Ahmed kunde ändå lösa konflikten mellan länderna. För det erhöll han Nobels fredspris år 2019.

Men alla var inte nöjda med Etiopiens och Eritreas fredslösning. Enligt Kuma Heiy utvecklades det styrande partiet i Tigray, TPLF, till en militär organisation samtidigt som Abiy Ahmed stärkte vänskapen med grannlandet i nordöst.

För att förstå konflikten i Tigray och den upprustning som TPLF lär förverkliga, måste man se tillbaka i tiden. Etiopien har ett federalt statsskick som togs i bruk år 1995. Den dåvarande regeringskoalitionen kallad Ethiopian People´s Revolutionary Democratic Front (EPRDF), var TPLF:s politiska motståndare. Den lät centralisera makten till Addis Ababa trots att den etiopiska konstitutionen ger regionerna omfattande autonomi.

– Som ett resultat av den här utvecklingen, med bristen av demokratiska traditioner i landet som bidragande orsak, växte befolkningens missnöje; man ville ha en förändring, säger Kuma Heiy och fortsätter.

– En förändring påbörjades när Abiy Ahmed kom till makten år 2018. Han har stärkt demokratin i Etiopien.

Hur uppstod konflikten mellan Etiopiens regeringsstyrkor och Tigray?

– Det är viktigt att komma ihåg att konflikten inte föreligger mellan regeringsstyrkorna och regionen Tigray i sig, utan mellan regeringsstyrkorna och TPLF, säger Kuma Heiy.

– Striderna kom att bryta ut den 4 november 2020 efter att regeringens styrkor utförde en, vad man benämnt, brottsbekämpande operation mot kriminella grupper inom TPLF.

Kuma Heiy tillägger att konflikten kan anses ha upphört 28 november då Ahmeds styrkor tog kontroll över regionhuvudstaden Mekele.

– Tigreanerna var även missnöjda med TPLF, som har styrt Tigray i flera tiotals år, säger Deriba Kuma Heiy.

Abiy Ahmed har avböjt fredssamtal.

Enligt professor i konfliktstudier Kjetil Tronvoll vid Bjørknes Høyskole har premiärminister Abiy Ahmed avböjt önskan om fredssamtal från flera organisationer. ”EU och FN har uppmanat Ahmed att stoppa militäroffensiven mot Tigray och inleda fredssamtal, men Ahmed har avböjt samtliga begäran om eldupphör.”

Kjetil Tronvoll är professor i freds- och konfliktstudier vid Bjørknes Høyskole i Oslo och direktör för forsknings- och konslutbolaget Oslo Analytica. Tronvoll är inte av samma åsikt som ambassadör Kuma Heiy om konflikten mellan den etiopiska regimen och Tigray.

– Premiärministern Abiy Ahmed och de etiopiska regeringsstyrkorna strider inte endast mot TPLF, utan mot hela regionen Tigray. Internationella organisationer som EU och FN har uppmanat Ahmed att stoppa militäroffensiven och inleda fredssamtal, men Ahmed har avböjt samtliga begäran om eldupphör.

Han tillägger att i och med regeringsstyrkornas attacker är tigreanerna rädda för att deras kultur ska inskränkas, för att inte säga dö ut i det långa loppet.

Är något annat land involverat i konflikten, till exempel Sudan eller Eritrea?

– Ja, Eritrea har varit delaktig i konflikten sedan den startade. Landet samarbetar med Abiy Ahmed. Dessutom stöder den etiopiska regionen Amhara centralregeringen i militäroffensiverna mot Tigray.

Till Sudan, som ligger väster om Tigray, har massvis med flyktingar flytt undan striderna och för att undvika kontakt med de etiopiska regeringsstyrkorna. Tronvoll säger att konflikten är komplicerad.

– Förutom striderna i Tigray har Etiopien och länderna längs med Nilen i flera år grälat om hur vattnet ska fördelas.

Nilen, som rinner ut i Medelhavet vid den egyptiska kusten, flyter igenom både Sudan och Etiopien. Floden korsar den sudanesisk-etiopiska gränsen vid den tidigare nämnda Amhararegionen. Eftersom flera mindre floder – Blåa Nilen, Sobat och Abtat – som förenar sig med Nilen, börjar i Etiopien kan landet kontrollera hur vattenfördelningen sker.

– Egypten och Sudan samarbetar inte med Eritrea i konflikten i Tigray. Sudan har de facto vänt sig mot Abiy Ahmed.

Enligt nyhetsbyrån Reuters dödades flera sudanesiska soldater nära gränsen till Etiopien den 15 december. En sudanesisk soldat som överlevde anfallet ska ha sagt att de etiopiska styrkorna hade inlett artilleriattacker mot dem och inkräktat Jebel al-Teyyour-området, som ligger sju kilometer från gränsen mot Etiopien.

Sudan är således aktiv i konflikten men har endast stridit på sitt eget område mot etiopiska och eritreanska styrkor. Enligt tidningen Sudan Tribune är sudanesiska styrkor inte intresserade av att träda in i Tigray, utan endast att ha kontroll över sitt eget territorium.

När kommer konflikten att ta slut?

– Det är omöjligt att säga. Just nu kämpar tigreanerna mot en större fiende, säger Kjetil Tronvoll.

Laura Kaltiainen är ansvarig tjänsteinnehavare vid utrikesministeriet för bland annat Etiopien, Djibouti och Sydsudan. Hon säger att det är svårt att få trovärdig information från Tigray. ”De officiella kontakterna till regionen är avstängda eller i varje fall kraftigt försvagade”

“Respektera de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen”

Hur ser Finland på situationen i Etiopien? Har utrikesministeriet följt med konflikten? Laura Kaltiainen är ansvarig tjänsteinnehavare vid utrikesministeriet för Finlands samarbete med länderna Etiopien, Sydsudan och Djibouti samt samarbetsorganet Intergovernmental Authority on Development, vars verksamhetsområde utgörs av östra Afrika. Kaltiainen säger att ministeriet följer aktivt med situationen i Tigray.

– Den etiopiska centralregeringen har länge haft ett spänt förhållande gentemot TPLF. I Tigray hölls ett regionalval 9 september 2020, som förklarades ogiltigt av förbundsregeringen i Addis Ababa.

Valen skulle ursprungligen ha ägt rum i augusti 2020, men på grund av Coronapandemin beslöt den etiopiska regeringen att valen skulle flyttas. Det senaste beslutet när valet faktiskt ska äga rum är 5 juni 2021. Tigray valde emellertid att trotsa centralregeringens beslut och höll i alla fall valen för regionens del under hösten 2020.

– Premiärminister Ahmed och centralregeringen underkände valresultatet och bröt kontakten och pengaflödet till regionen. Tigray och sin sida godkänner inte att Ahmed sitter kvar som premiärminister utan att allmänna val har hållits.

Kaltiainen tillägger att enligt premiärminister Ahmed gick både TPLF och regeringsstyrkorna till attack mot varandra på morgonnatten den 4 november.

Hurdan information har ni fått  från Tigray om situationen där?

– Vi har fått en del information som man ändå åtminstone delvis måste förhålla sig försiktig till. Det är trots allt svårt att få trovärdig information från Tigray, eftersom de officiella kontakterna till regionen är avstängda eller i varje fall kraftigt försvagade. Finlands ambassad i Addis Ababa är därför vår mest centrala informationskälla.

Hon tillägger att Finland, via ambassaden i Etiopiens huvudstad, har fört diskussioner med den etiopiska regeringen. Kaltiainen säger att man bekymrar sig för de civilas säkerhet och den humanitära situationen i regionen.

– Vi har krävt att både regeringsstyrkorna och tigreanska trupperna respekterar de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och internationell humanitär rätt.

Är Finland beredd att ta emot flyktingar från Tigray?

– År 2021 tar Finland emot 1050 kvotflyktingar. Av samtliga flyktingar ingår bland annat 550 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet och 250 kongolesiska från Zambia.

Enligt Kaltiainen är uppdelningen av flyktingkvoten baserad på ett förslag av UNCHR, FN:s flyktingkommissariat. Men om Finland tar emot några flyktingar från Tigray är ännu oklart.

– Finland har en kvot på 120 flyktingar som omfattar akuta fall. UNCHR har hittills inte föreslagit att Finland ska ta emot några flyktingar från Tigray, men en sådan framställning är inte utesluten, säger Laura Kaltiainen.

John Eriksson