När Gunnel Arvidsson, verksam i Sundbyberg i Stockholm, ser sin senaste bok Minnen om mat – Poetiska recept med akvareller nå till läsarna är känslan dubbel.

– Att se boken stå på en bokhylla är överväldigande. En lyckokänsla. Den blev inte bara en tanke, jag klarade att slutföra arbetet.

Boken rör sig mellan akvarell, poesi och recept. Den är personlig och har vuxit fram ur både skaparlust och sorg. Arbetet delades till stor del med hennes guddotter Sara som inte längre finns i livet. De talade ofta om ”vår kokbok”.

– Jag tänker att hon ler nu, från en annan plats.

Formen är medvetet öppen. Recept, dikter och bilder möts utan tydliga gränser.

– Hade jag följt de litterära ramarna hade det blivit en kokbok. Det ville jag inte. Jag ville förmedla ett djup.

Arbetet väckte starka känslor som behövde bearbetas och formen fick bli så öppen som processen krävde för att hitta tillbaka till glädjen.

Gunnel Arvidsson debuterade 1993 med diktsamlingen Rent hjärta. Intresset för språk har funnits hela livet.

– Jag har alltid hållit på med ord och språk. De har varit portar till nya världar.

Akvarellen upptäckte hon först i början av 1990-talet. Sedan dess har skrivandet och måleriet löpt parallellt, men som två självständiga uttryckt.

– De arbetar för sig inom mig. Det är efteråt jag ser hur de talar med varandra.

Gunnel inledde sitt yrkesliv som sekreterare, men konsten har alltid varit den röda tråden.

– Jag har gått många vägar i livet. Men konsten är den som hållit längst.

Inspirationskällorna finns främst i romantikens ryska, tyska och engelska lyrik. I bildkonsten söker hon intensitet, humor och ett personligt tilltal.

I Minnen om mat är recepten en del av helheten. Enkelheten är central.

– Med spagetti och svart kaviar vänds anspråkslösheten till fulländning.

Hon nämner också klassiker som ungstekt sill, pressad potatis och lingon.

Gunnel har ofta valt att ge ut sina böcker på eget förlag. Friheten är avgörande, även om ansvaret för marknadsföring och distribution kan vara betungande.

Hennes relation till den finlandssvenska poesin är nära. Genom litterära sammanhang och uppläsningar har ett levande utbyte vuxit fram.

– I det gemensamma språket och historien uppstod något vitalt.

Över allt detta vilar Edith Södergran som hon kallar ”Den klara solen”.

Nu väntar nästa projekt.

– Nästa arbete blir en ”vanlig” bok, berättar Gunnel.

Arbetstiteln är Livsdagar. Den fjärde och avslutande delen i en svit med utgångspunkt i hennes eget liv.

Ett konstnärskap som rört sig mellan ord och färg fortsätter i en ny form, men med samma drivkraft.

Gunnel Arvidsson 2021. (Foto: Åsa Deleau Wiklund)