Politik har alltid intresserat Liljelund. Han studerade vid Svenska social- och kommunalhögskolan, varifrån han fortsatte till statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Där var han med i ett forskningsprojekt om nordiskt väljarbeteende innan han blev arbetslös under 1990-talsrecessionen. Liljelund är alltså politices licentiat och specialiserade sig på valforskning. Sedan arbetade han länge för ett stort marknadsundersökningsföretag där han analyserade undersökningsmodeller. Inom hans idrottsgren innebandy är Pi Liljelund en välkänd profil och i december står hans position åter upp till val efter femton år som generalsekreterare för IFF. Socialdemokrat har han varit sedan 2001, först i en finskspråkig förening i Helsingfors innan han aktiverade sig på svenska i Esbo. Viktiga politiska mentorer för honom har varit Matti Ahde, Eero Heinäluoma och Maarit Feldt-Ranta. Inom partiet var han tidigare med i gallupgruppen och kunde där dra nytta av sitt yrkeskunnande. Liljelund är medlem i Folktingets administrationsutskott och upplever att det ger mervärde att vara folktingspolitiker.

– Det är sant att Svenska folkpartiet har enkel majoritet i Folktinget och ibland får man ta del av SFP-interna debatter där. Men Folktinget är viktigt ur ett socialdemokratiskt perspektiv och att främja svenskans ställning sammanfaller med en socialdemokratisk syn på språkfrågan. Organisationen har ändrat sin karaktär sedan dess grundande och är nuförtiden i första hand ett intresseorgan med fokus på språkfrågan.

Enligt Liljelund är det av stor betydelse att Folktinget lyfte fram frågan om räddningstjänsten i sin resolution.

– Räddningstjänsten är ett bra exempel på en fråga där Folktinget kan göra en skillnad. Med tanke på Helsingforsregionen är det från första början inte bra att utbildningen av räddningspersonal sker i Kuopio. Där saknas mycket sådant som utmärker huvudstadsregionen och träningen blir inte lika ändamålsenlig som den skulle bli i Helsingfors. Sedan om man tänker specifikt på språkfrågan, är det problematiskt för till exempel svenskspråkiga österbottningar att söka sig till Kuopio. Tröskeln för dem blir högre att söka till en enspråkigt finsk stad och då blir det svårare att utbilda så många svenskspråkiga som det skulle behövas. Folktinget har uppvaktat inrikesministeriet redan länge och dess arbete har också på det här sättet stor betydelse för Svenskfinland.

Liljelund betonar att lobbyverksamheten främjar svenskans ställning när det gäller utbildning och service på svenska. Folktingets beslut är inte juridiskt bindande men det går ändå att påverka. Till frågan om risken är större att finlandssvenskarna glömmer att värna om svenska frågor eller att vi får en regering som förhåller sig negativt till svenskan, svarar Liljelund bestämt att den sistnämnda risken är stor.

– Det är lätt hänt att vi får en regering som inte förhåller sig positivt till svenskan. Den här regeringen har en väldigt positiv syn och det gäller för Folktinget att hålla centrala frågor framme. Digitaliseringen är en fråga som lyftes fram på den senaste sessionen. Informationen från den offentliga sektorn måste finnas tillgänglig på svenska. Det här är speciellt viktigt för Åland där det helt klart gäller att ha svenska som bruksspråk. Till exempel applikationer som görs när det gäller offentlig förvaltning måste fungera på svenska.

Offentlig förvaltning är något man kan direkt påverka med politiska beslut men sedan finns företagsvärlden där svenska intressen i första hand beaktas när det är lönsamt. Liljelund påpekar att det har blivit svårare att sköta bankärenden på svenska. Det finns vissa stora statsägda företag som Finnair där servicen fungerar på svenska men i många fall har servicen försämrats.

En politisk skola

Som statsvetare fascineras Liljelund av Folktingets roll som en politisk skola. Han tror att både SDP och SFP har haft nytta av att politiska förmågor har kunnat förkovra sig som folktingsledamöter.

–  Som folktingsledamot lär man sig hur saker och ting sköts. Och fast man inte kan åstadkomma lagstadgade beslut, är det viktigt till exempel med tanke på vårdreformen att Folktinget förhåller sig aktivt i frågan. Om ett sjukvårdsdistrikt har en stor svenskspråkig befolkning, kommer det antagligen att gå bra i de nya landskapen. Men det kan vara mycket svårt till exempel i språköar som Uleåborg och Kotka som har en liten svenskspråkig befolkning.

Sammanfattningsvis ser Liljelund att Folktinget kan påverka svenskans ställning på ett positivt sätt och det har lönat sig för SDP att aktivt delta i dess verksamhet. Det har dessutom för en statsvetare som Liljelund varit roligt att observera hur Folktinget fungerar samtidigt som han har suttit där som ledamot.

– För SDP är det tvärpolitiska samarbetet mycket viktigt och givande. På svenska kan det bra skötas i Folktinget.