Internationellt

Khalid Sheikh Mohammed som spelade en nyckelroll i 11 september-attackerna, undviker dödsstraff med en uppgörelse

CIA, Wikimedia Commons
Khalid Sheikh Mohammed, efter att ha blivit gripen, 2003.

Mohammed har varit en fånge av de amerikanska myndigheterna sedan 2003. Pentagon har meddelat att han har kommit till en överenskommelse med åklagare för att slippa en dödsstraffsrättegång.

Benjamin Warner

Arbetarbladet

 

Khalid Sheikh Mohammed, före detta propagandaledare för al-Qaeda, har ofta refererats till som “hjärnan bakom” 11 september-attackerna på World Trade Center i New York. Han sägs ha deltagit under hela planeringen av attacken. Enligt den amerikanska utredningen som följde terrordådet hjälpte han Osama bin Ladin i valet av ett passligt mål för de kapade flygplanen och rekryteringen av de som skulle utföra operationen.

Lite är säkert om Mohammeds bakgrund innan sin aktivitet i al-Qaeda, men han är rötter i både Pakistan och Kuwait. Han sägs ha gått med i organisationen mot slutet av 90-talet, antagligen i och med bombattentaten mot USA:s ambassader i Nairobi och Dar es Salaam 1998. Mohammed är farbror till Ramzi Yousef, en av terroristerna bakom bombningen av World Trade Center 1993.

Mohammed greps i mars 2003 av Pakistans underrättelsetjänst. Han fördes ursprungligen till ett hemligt fängelse (Cobalt) i Afghanistan, där han utsattes för det som CIA kallade “förbättrade förhörstekniker” (advanced interrogation techniques), ett program för systematisk tortyr av fångar. Sedan dess har han varit en fånge av de amerikanska myndigheterna och fördes 2006 till det amerikanska fängelset på Guantánamobasen i Kuba.

2007 meddelade Pentagon att Mohammed hade erkänt sin nyckelroll i attackerna. Det har dock uppstått problem med att väcka åtal mot honom på grund av de omständigheterna som han erkände under. Han utsattes bland annat för skendränkning, som har varit ett krigsbrott mot fångar sedan den tredje Genevekonventionen 1949.

Han åtalades för första gången i februari 2008, men i och med ett beslut från den högsta domstolen samma år i fallet av “Boumediene mot Bush”, uppkom det större frågor kring de olagliga omständigheterna som kunde ha påverkat Mohammeds erkännande. Att han hölls på Guantánamo skapar också problem med den rättsliga principen Habeas Corpus, det vill säga att de som tillfångatas eller är annars frihetsberövade ska ha rätt att inom en viss kortare tid få höra anklagelserna mot sig. Först i augusti 2019 fattades det ett beslut kring rättegångens tidpunkt, som sedan sköts upp på grund av pandemin.

Under onsdagen kom Mohammed och de amerikanska åklagarna äntligen fram till en överenskommelse. Enligt New York Times erkände Mohammed sig skyldig för konspiration, i samband med två andra fångar som spelade en roll i attackerna. I och med sitt erkännande undviker Mohammed med säkerhet dödsstraff, men får livstidssfängelse, som han kommer att sitta på amerikansk mark. En juridisk överenskommelse ger också en utväg ur de svåra frågorna som kommer med de processer som CIA använde för att få sin information.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE