Internationellt

Kommer Kina att erövra Taiwan?

John Illman
Julie Yu-Wen Chen, forskare vid Helsingfors universitet ursprungligen från Taiwan, ser Japan som en naturlig allierad med Taiwan i ett krig mot Kina.

Kinas kommunistiska ledning ser ön Taiwan som en del av den kinesiska staten. Men Taiwan har de facto fungerat som en separat enhet ända sedan 1940-talets slut. Hotet från Kina om att erövra Taiwan har hägrat i luften sedan Mao Zedongs maktövertagande och dylika har blivit allt starkare under de senaste åren. Kan Taiwan falla i Kinas händer inom den närmaste framtiden? Och vilka konsekvenser skulle ett kinesiskt maktövertagande över Taiwan få för omvärlden?

John Illman

Arbetarbladet

 

 

En som följt med utvecklingen sedan flera decennier tillbaka är Mikael Mattlin, forskningsprofessor vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors. Mattlin bekräftar att hotet om en kinesisk invasion av Taiwan har ökat under de senaste decennierna. Det här har debatterats sedan 1990-talet.

– Idag har Kina en mycket starkare armé än vad landet hade för några årtionden sedan. Det stärker Kinas möjligheter att erövra Taiwan. Om och när Kina i så fall verkligen kommer att anfalla Taiwan är en annan fråga.

Kinas ekonomi har växt oerhört de senaste decennierna, allt sedan den dåvarande ledaren Deng Xiaoping (1978-1989) började tillämpa kapitalism, kontrollerad av kommunistpartiet, som ekonomiskt system i landet. Kina har således haft goda möjligheter att förstärka sin armé, Folkets befrielsearmé, vilken enligt Mattlin kunde anses något dysfunktionell under tidigare årtionden. En uppryckning har skett framför allt efter Xi Jinpings maktövertagande november år 2012.

Julie Yu-Wen Chen är professor inom studier om Kina vid Helsingfors universitet. Yu-Wen Chen är född och uppvuxen på Taiwan. Hon säger att hon under sin uppväxt inte aktivt funderade på om Kina skulle anfalla ön eller inte.

– Man måste komma ihåg att Kina har utvecklats enormt under de senaste decennierna. Men det har också Taiwan gjort. Tidigare leddes Taiwan av en auktoritär regim, såsom Kina, men numera har ön en demokratisk samhällsordning.

Varför erövra Taiwan?

För att förstå konflikten mellan Kinas kommunistiska regim och Taiwan gäller det att gå tillbaka flera decennier i tiden. Kommunistkina uppstod år 1949, efter att nationens grundare Mao Zedong och de av honom ledda kommunisterna tagit makten på fastlandet efter inbördeskriget. Nationalisterna Guomindang, med Chang Kai-Shek som ledare, tvingades fly till Taiwan. Sedan dess har Taiwan fungerat som en separat enhet.

Förutom att Kina av historiska och politiska skäl ser Taiwan som en del av sig, spelar även ekonomin en betydande roll. Ett av de internationellt ledande företagen inom produktionen av halvledare, TSMC, är taiwanesiskt. Halvledare behövs i så gott som alla litet mer avancerade maskiner som tillverkas idag. Kina försöker självt tillverkar halvledare, men har inte varit lika framgångsrika som Taiwan.

Den tyska nyhetskanalen Deutsche Welle lyfter fram att ett kinesiskt anfall mot Taiwan skulle kunna få världsekonomiska konsekvenser. Skulle länder sluta handla med Kina om Xi Jinping beordrade Folkets befrielsearmé att erövra Taiwan?

Under Xis styre har kommunistpartiet tagit ett allt hårdare grepp särskilt om Hongkong. Många fruktar att Taiwan kommer att gå samma öde till mötes som Hongkong gjorde för några år sedan.

– Hongkong var ändå trots allt helt beroende av Fastlandskina medan Taiwan har alla möjligheter att styra som en separat enhet, konstaterar Mattlin.

Trots en egen regering, ett eget politiskt system och samhällsskick är Taiwan ingen självständig stat i samma bemärkelse som Finland och Sverige, eftersom Taiwan saknar nationellt erkännande som självständig stat. Taiwan har diplomatiska relationer med endast ett fåtal nationer, bland annat Belize, Guatemala och Haiti.

Nämnas kan att USA slöt under president Richard Nixons tid (1969-1974) diplomatiska förbindelser med Kina. Samtidigt tonade han ner förhållandet till Taiwan.

Tidigare hade alltså Taiwan diplomatiska relationer med fler länder. Men det ekonomiskt starka Kina har lyckats i sina påtryckningar att få andra länder att antingen ha diplomatiska relationer med fastlandet eller Taiwan, inte både och. Taiwan, som på engelska ofta går under namnet ”Republic of China”, representerade Kina i FN åren 1945-1971.

Är ett anfall ett realistiskt scenario?

Trots att Kinas armé är mycket starkare idag jämfört med exempelvis under 1990-talet tror Mattlin inte att Kina kommer att invadera Taiwan inom de närmaste åren. Men om sådana ändringar i Taiwans konstitution skulle göras med innebörden, att ön skulle förklara sig vara en självständig stat, skulle det eventuellt kunna trigga Kina till att anfalla ön. Kinesiska plan flyger ständigt i närheten av Taiwans luftrum för att öva och kontrollera vilken beredskap den taiwanesiska militären har.

– Mer sannolik än en regelrätt invasion är att Kina skulle sätta upp ett handelsembargo runt ön eller använda sig av andra påtryckningsmöjligheter, säger Mattlin.

Mikael Mattlin, forskare vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors, säger att Kinas armé är mycket starkare idag än vad den var exempelvis på 1990-talet. (Foto: Privat)

Enligt Julie Yu-Wen Chen kommer Folkets befrielsearmé nog att ha kapacitet att erövra Taiwan redan år 2027.

Visserligen kan man fråga sig hur pass effektiv den kinesiska armén verkligen är. Kinesiska soldater har inte varit involverade i något större krig sedan det kortvariga kriget mot Vietnam år 1979. Kina har ändå fört enstaka gränsstrider mot bland annat Indien.

Kinesiska flygplan har korsat den så kallade mittlinjen i vattenområdet mellan fastlandet och ön. Flygplanen har trots allt inte kränkt Taiwans luftrum. Kinesiska fartyg passerar även mittlinjen.

– Tidigare har den kinesiska militären respekterat den här linjen, säger Mattlin.

Man kan ändå argumentera för att geografin är på Taiwans sida. Kusten mot Kina är bergig och det finns få stränder för fartyg att ta i land. Västkusten mot Kina är hårt bevakad av den taiwanesiska armén.

Mattlin lyfter ändå fram att den taiwanesiska värnplikten har förkortats från två år till fyra månader.

– Många anser nu att den är för kort och att försvarsintressen skulle kräva en förlängning.

Yu-Wen Chen anmärker också att trots en bergig kust, som försvårar landstigning, kan den kinesiska armén med raketer beskjuta viktig infrastruktur, som vattensystem, sjukhus och vägar. Sådana angrepp kunde lamslå det taiwanesiska samhället.

Vem hjälper Taiwan?

Att de militära styrkeförhållandena mellan Kina och Taiwan är ojämna är väl känt. Kina har 2,03 miljoner soldater. Brittiska Independent skriver att Taiwan har under 200 000 soldater.

En fråga som aktualiseras, ifall Kina skulle anfalla Taiwan, är vilka länder som skulle komma till taiwanesernas undsättning. Den mest naturliga bundsförvanten är USA. Taiwan förses redan i nuläget med vapen från USA. Men enligt Mattlin skulle även andra länder, geografiskt närmare Taiwan, ha ett intresse av att stöda ön vid ett militärt anfall från Kina.

– Japan och Filippinerna är två länder som skulle sannolikt dras med i konflikten. Dessa länder är geografiskt så pass nära Taiwan att ett kinesiskt övertagande av ön skulle få direkt konsekvenser för dem.

Japan har sedan länge varit en av USA:s närmaste allierade. Även Yu-Wen Chen ser Japan som en naturlig allierad med Taiwan i ett krig mot Kina.

– Då USA:s trupper måste åka över hela Stilla havet är det viktigt att deras fartyg kan ta i land och flygplan landa för att sedan fortsätta mot krigsskådeplatsen.

Men Japan skulle inte med hela sin försvarsstyrka kunna hjälpa Taiwan. Om landet skulle göra det lämnar landet den västra flanken mot Koreahalvön öppen. Raketanfall från oberäkneliga Nordkorea skulle då hota.

Filippinerna har stärkt sitt samarbete med USA de senaste åren, efter att Rodrigo Duterte lämnade presidentposten. Däremot är det mera osäkert om Sydkorea skulle stöda Taiwan, säger Yu-Wen Chen.

– Mycket beror på vem som är president i landet och vilken politik landet för. Jag tror den nuvarande regeringen skulle stöda Taiwan.

Hon tillägger att ett samarbete mellan Sydkorea och Japan, i fall av ett kommande krig, kunde försvåras av historiska motsättningar länderna emellan.

Australien är en mer långsökt allierad. Australien är ändå allierade med USA och har haft politiska och ekonomiska konflikter med Kina de senaste åren, vilket vore argument för att ett australiensiskt stöd om Kina skulle anfalla Taiwan.

Huruvida Kina verkligen skulle lyckas invadera Taiwan är en annan sak. Kinas styrka tärs av en stor rad med problem inom dess gränser. Ekonomin har inte återhämtat sig efter coronapandemin och nativiteten sjunker, för att nämna några. Hur skulle den kinesiska befolkningen reagera om landets makthavare skulle besluta att attackera Taiwan?

Att Kina skulle få hjälp av något annat land är tveksamt. Kina har meningsskiljaktigheter med nästan alla sina grannländer, förutom Nordkorea. Kina har anmärkningsvärda tvister med sitt kommunistiska grannland i söder, Vietnam, om havsgränser i det Sydkinesiska havet. USA:s president Joe Biden har besökt Vietnam tidigare i år och ett närmande länderna emellan kan noteras. Mattlin säger att det är helt osannolikt att Vietnam skulle stöda Kina.

– Vietnam ser Kina som det största hotet mot sin säkerhet, säger han.

Och vilka konsekvenser får det om Kina verkligen erövrar Taiwan? Yu-Wen Chen säger att sanktioner från det demokratiska väst eventuellt skulle beläggas på Kina, men tror samtidigt att de flesta av världens länder skulle fortsätta handla med Kina även om Taiwan faller. Enligt henne vore det värsta tänkbara scenariot att Kina skulle inta Taiwan på bara några veckor.

– Jag tror också att många på Taiwan skulle fortsätta leva som förut, trots att man skulle lyda under Peking, lite i samma stil som många i Hongkong gör, säger Julie Yu-Wen Chen.

Men med tanke på Kinas interna problem och det faktum att Taiwan har, mot sig, flera vänligt sinnade stater i regionen, finns det mycket som talar för att Taiwan kan förhindra att ön ska falla i Kinas händer. Något givet svar finns det inte.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE