Frågan är fortfarande högaktuell nu när den nya rapporten som beställdes av Svenska nu och SUKOL visar att lärarna är ytterst missnöjda med reformen som gällde timfördelningen av B1-svenskan i finskspråkiga skolor. I samband med att rapporten lanserades betonade projektchef Mikael Hiltunen från Hanaholmens Svenska nu-nätverk starkt att det är till uppdateringen av nationalspråksstrategin frågan om andra inhemska språket bör knytas.

”Hur framskrider utarbetningen av ett program för att främja lärandet i det andra inhemska språket och kunde det arbetet knytas till uppdateringen av nationalspråksstrategin?” frågade Kvarnström i sitt skriftliga spörsmål den 18 augusti.

”Nu då över halva regeringsperioden passerat är det skäl att påskynda arbetet för att reformera undervisningen av våra inhemska språk. Tidtabellen behöver förtydligas”, påminde Kvarnström regeringen då.

“Med hjälp av programmet som främjar lärandet i det andra inhemska språket stöds i synnerhet uppnåendet av målet för en levande tvåspråkighet och stärkandet av ett positivt språkklimat i Finland. Beredningen av programmet pågår vid undervisnings- och kulturministeriet”, svarade undervisningsminister Li Andersson i sitt svar.

“I utredningen om den svenskspråkiga utbildningen som främjar den utbildningsmässiga jämlikheten lyfte man fram behovet av att stärka de svenskspråkiga barnens och ungdomarnas kunskaper i finska (finska som andra språk)”, konstaterade ministern gällande finska som andra inhemska språk.

Beredningen av programmet pågår vid ministeriet. Det är läget och en åtgärd som har vidtagits för att främja lärandet var tidigareläggningen av B1-svenskan under 2010-talet, något som ministern nämnde i sitt svar. Ett problem verkar dock vara att reformen inte har lett till de önskade resultaten, åtminstone i de kommuner där högstadiets timresurs i andra inhemska språket kraftigt minskades.